"Godhet utan vishet och utan
gränser är bara en annan
form av ondska."
(John Paterson)

"Mänsklighetens bästa är alltid
tyrannens alibi!"

"Det är synd att 99% av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(Okänd)

"Om du ropar "Gud är stor"
samtidigt som du spottar på
skändade kroppar av judiska
kvinnor, så hävdar jag att
din gud inte är en gud värd
att tillbe!

"När försiktigheten finns överallt,
finns modet ingenstans."
(den belgiske kardinalen Mercier)

"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)

"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(Hört på Axesskanalen)

"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)

"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)

En jämförelse av kWh-kostnad och CO₂-utsläpp för respektive energislag

(Note: at the top of the page you can choose translation of this article to other languages, but don't expect the translation to be perfect — "Välj språk" means "Choose language")

 

Observera att watt (W) är en effektenhet (energi per sekund) medan Wh (Wattimme) är en energienhet. Normalt använder man den större energienheten kWh (kilowattimme).

Tabellen nedan anger totalkostnad per kWh och totalt utsläpp av CO₂ per producerad kWh för de vanligaste typerna av energiproduktion. Här är inräknat alla kostnader och alla CO₂-utsläpp i samband med projektering, konstruktion/byggnad, drift och underhåll och avveckling (nedmontering) av vindkraftverk, solkraftverk etc.

Jag lät en AI göra beräkningar som ligger till grund för tabellen. Beträffande totalkostnad per kWh så avser jag den sammanlagda kostnaden för att projektera, bygga, driva och underhålla (under hela anläggningens livstid) och sedan avveckla en sådan anläggning dividerat med hur många kWh anläggningen producerar under hela sin livstid. Och motsvarande för CO₂-utsläpp. Dvs summan av alla sådana utsläpp i samband med anläggningens projektering, byggnad, drift och underhåll och avveckling delat med totala antalet producerade kWh under anläggningens livstid.

Några fakta: Totala kostnader för ett landbaserat vindkraftverk på 3 MW (dvs ett normalstort sådant) under 20 år, dvs under kraftverkets livslängd, är följande (alla kostnader anges i SEK, dvs svenska kronor):

Projekterings- och byggkostnad: 75-120 miljoner
Drifts- och underhållskostnad (under 20 år): 20-40 miljoner
Avvecklingskostnad: 1-2 miljoner

Dvs totala kostnaden för ett landbaserat svenskt vindkraftverk på 3 MW ligger i området 96-162 miljoner, beroende på var kraftverket skall stå. Anslutning till elnätet är inte inräknad i tabellen nedan och denna kostnad kan vara avsevärd. För ett landbaserat vindkraftverk på 3 MW kostar anslutningen (transformatorstationer, kablar etc) 3-9 miljoner kr. Sedan kan tillkomma kostnader för markförvärv, bygglov och liknande.

Motsvarande anslutningskostnad för havsbaserad vindkraft ligger på 9-30 miljoner (och beror på hur långt från kusten kraftverket ligger). För kraftverk som står långt ut måste man använda likström för överföringen (vilket ger avsevärt mindre energiförluster i undervattenskablarna). Detta medför att man först måste likrikta strömmen från kraftverkets generator och sedan växelrikta den när den når land. Detta är väldigt dyrt (12-14 miljarder per GW effektkapacitet). När det gäller havsbaserad vindkraft tror jag att Svenska Staten står för anslutningskostnaden. Detta har kritiserats eftersom det snedvrider konkurrensen och jag vet inte vad som gäller just nu.

Ett 3 MW vindkraftverk i Sverige har (enligt ovan) en totalkostnad på 96-162 miljoner kronor (medelvärde 129 miljoner kr) och producerar under sin livslängd 120-200 GWh (medelvärde 160 GWh). Energipriset blir då (129⋅10⁶)/(160⋅10⁹) = 0,000806 kr/Wh = 0,81 kr/kWh. Tittar vi i stället på extremfallen, dvs billigaste och dyraste alternativet så får vi 0,48 kr/kWh (96 miljoner kr kostnad och 200 GWh produktion) respektive 1,35 kr/kWh (162 miljoner kr kostnad och 120 GWh produktion). Medelvärdet blir här 0,91 kr/kWh. Enligt den AI-beräknade tabellen nedan ligger kostnaden för vindkraft på 0,30-0,60 kr/kWh, vars medelvärde är 0,45 kr/kWh (anslutningskostnader inte inräknade). Jag kommer alltiså fram till dubbla siffran mot tabellern. Frågan är således om AI räknat fel (det handlar ju om en grov felräkning i så fall) eller om den "blivit beordrad" att gynna vindkraften (om detta är möjligt). Nu kan det ju vara så att kostnaderna inte är jämnt fördelade mellan 96 och 162 miljoner kr. Kanske ligger för 60% av vindkraftverken kostnaden mellan 96 och 105 miljoner kronor och det är bara ett fåtal som ligger över 150 miljoner kr (typ 2%). Då ger en enkel medelvärdesberäkning (som jag gjort ovan) ett icke representativt resultat även om max- och mingränserna är korrekta.

Adderar vi anslutningsavgiften 6 miljoner kr (medelvärdet av 3 och 9) får vi minimum 0,51 kr/kWh respektive maximum 1,40 kr/kWh. Medelvärdet av dessa två är 0,95 kr/kWh.

Energityp	Totalkostnad per producerad kWh	Sammanlagt utsläpp av CO2 per producerad kWh
Vindkraft	30-60 öre	10-20 g
Solkraft	30-70 öre	20-50 g
Kärnkraft	80-120 öre	10-20 g
Kolkraft	50-100 öre	800-1000 g
Oljekraft	80-150 öre	700-900 g
Dieseldrivna kraftverk	100-200 öre	800-1200 g
Vätgasdrivna kraftverk	100-200 öre	800-900 g*

*(Siffran gäller för vätgas producerad genom krackning av naturgas, vilken är den vanligaste metoden för att framställa vätgas. För vätgas framställd genom elektrolys får vi betydligt mindre utsläpp, men denna metod är betydligt dyrare än krackning. Om vätgasen framställs genom helgrön el får vi en ytterligare reduktion av CO₂-utsläppen. Kombinationen elektrolys och grön el ger således låga utsläpp i samband med vätgasdrift.)

Att solkraft har ungefär dubbelt så stort utsläpp av CO₂ per kWh som vindkraft och kärnkraft beror på att tillverkningen av solpaneler är förknippad med stora utsläpp av denna gas.

Siffrorna ovan skall ses som ungefärliga. Kostnaderna ökar om en anläggning byggs på svårtillgänglig plats eller på en plats där slitaget är större (t ex vindkraftverk i havet som har betydligt kortare livslängd på grund av saltvattenmiljön) och varierar också från land till land. Vissa typer av energikällor tenderar att bli billigare med tiden på grund av massproduktion och nya mer effektiva tekniker (t ex solpaneler).

Tillbaka till artikeln "Vindkraft, elbilar etc — den sanna historien."