"Godhet utan vishet och utan
gränser är bara en annan
form av ondska."
(John Paterson)

"Det är synd att 99% av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(Okänd)

"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)

"När försiktigheten finns överallt,
finns modet ingenstans."
(den belgiske kardinalen Mercier)

"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)

"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(Hört på Axesskanalen)

"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)

"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)

Varför jag beundrar Israel

av Farid Ghadry

 

Som syrier och muslim har jag alltid haft denna samhörighetskänsla med staten Israel. Som affärsman och förespråkare för ett fritt ekonomiskt system, representerar Israel för mig en häpnadsväckande ekonomisk framgång mitt bland så många arabiska misslyckanden. Jag mäter prestation, inte i termer av business och dollar som går in och ut (Saudiarabien är ledande i detta avseende), utan i termer av vetenskaplig kompetens, vilket i förlängningen driver den ekonomiska framgångsmaskinen.

Medan många araber betraktar Israel som en varböld, ser jag landet som en välsignelse. Jag skulle vilja ge ett exempel på vad jag menar.

I efterdyningarna till tragedin vid Virginia Tech [en av många tragiska "skolskjutningar" i USA], fick vi veta att en av våra vänner hade förlorat en dotter där. Cirka tio dagar senare besökte vi dem i deras hus tillsammans med några andra vänner. Så småningom kom samtalet in på tragedin och en av mina käraste vänner som jag har stor respekt för hade invändningar mot hur, efter vad han hade hört, den israeliske ambassadören i Washington, genom kontakter, hade lyckats få Liviu Librescus kropp utlämnad till hennes familj, av religiösa skäl, innan de andra anhöriga fick tillgång till sina kära. Han var arg på ambassadören, eller snarare på myndigheternas ovilja att samtidigt lämna ut kropparna efter de muslimer som hade mördats, speciellt då den egyptiske studenten Waleed Shaalan. Jag frågade, "Ringde den egyptiske ambassadören för att få Shaalans kropp utlämnad till hans familj så tidigt som möjligt i enlighet med våra religiösa traditioner?" Han visste inte svaret på frågan, men fortsatte i alla fall att vara arg på den israeliske ambassadören. Det var som att den israeliska ambassaden gjort detta för att håna honom och alla andra araber. För mig, bekräftade det den beundran jag har för ett land som respekterar sina egna.

Efter en het diskussion, var i stort sett alla överens om att araber inte har någon som helst respekt för sitt eget folk (till största delen på grund av bristande ansvarskänsla) och att araber måste omfatta en tro på sin egen förmåga genom att lära sig hur snarare än varför Israel får sådana resultat.

Israels demokrati och dess ekonomiska välstånd är allt som behövs i vår mitt, i hopp om att vi kan lära oss att tro på vår egen förmåga. Det är inte svårt att föreställa sig hur unga människor inser vad som är möjligt när de betraktar den israeliska demokratin på sina TV-apparater, men det är svårt att se hur de skulle kunna tillämpa detta, i det auktoritära system de lever under. Detta är orsaken till varför araber sänder ut sina ungdomar som självmordsbombare i stället för att hjälpa dem att växa och bli världsmedborgare, så att de en dag kan använda sina förbindelser till att hjälpa sitt folk, på samma sätt som den israeliske ambassadören i Washington hjälpte familjen Librescu. Hur skulle de kunna uppfostra dem till att tro på sig själva i en miljö som saknar framtidshopp?

Israel har på mindre än 60 år byggt en ekonomi som är tio gånger större än Syriens, med bara en femtedel av Syriens befolkning. Hur kan man förklara detta? Det är mycket enkelt. Israel är en pulserande demokrati. Utan att vi själva har någon skuld, så har Syrien lidit av den ena ockupationen efter den andra, den allra sista har växt fram organiskt och representeras av familjen Assad. Man skulle tro att en syrisk familj som ockuperar Syrien vore mindre skadlig än när fransmännen ockuperade Syrien. Sanningen är att det är mycket värre. Den inte så speciellt civiliserade Assadfamiljen använder mycket mer fruktansvärda despotiska tekniker. Resultatet är att inte bara syrier lider av brist på möjligheter och alltmer begränsad frihet, utan de lider också av brist på hopp, värdighet och stolthet; en utmärkt brygd för att skapa självmordsbombare.

När det välkända Berkshire Hathaway i Omaha funderade på att investera i Mellanöstern, köpte man aktier i israeliska industrier helt utifrån ekonomiska överväganden. Jag känner inte till något västerländskt investeringsbolag som har köpt aktier i arabiska företag, bortsett från den lukrativa mobiltelefonmarknaden, vilken överhuvudtaget inte skulle fungera utan västerländsk kunskap och utrustning. Det betyder inte att detta aldrig kommer att ske, men det kommer definitivt inte att hända i något av de länder som omger Israel, åtminstone inte inom överskådlig tid (möjligen med undantag för Jordanien [som är det arabland som har bäst relationer med Israel -- Kristers kommentar]) så länge som dessa länder inte har någon som helst tro på sina egna möjligheter.

Det sägs att cirka en tredjedel av alla nobelpris i naturvetenskap går till judar. Denna siffra får det att svindla. En tredjedel av nobelpristagarna kommer från ett universum av 15 miljoner judar och de övriga två tredjedelarna från den mycket större andelen av jordens befolkning på drygt 6 miljarder människor. Araber (de flesta egyptier) har fått två eller tre freds- och litteraturpris (från en befolkning av 350 miljoner människor), men ingen arab har någonsin vunnit ett nobelpris i vetenskap, vare sig i kemi, fysik eller medicin. Är det någon som har någon invändning mot att Israel är betydelsefullt i regionen?

De utfästelser som idag görs av den ignorante Ahmadinajead [Irans president] och dennes likar, vilka strävar efter att utradera Israel från kartan, och det våldsamma Hamas, där vissa medlemmar längtar efter att kasta judarna i havet, påminner mig om historien om de två fabriker som byggdes sida vid sida. Den ena är mycket framgångsrik och dess anställda får en rejäl lönecheck varje månad medan den andra fabriken inte är så framgångsrik och dess anställda är fattiga. Chefen för den mindre framgångsrika fabriken tillbringar all sin tid med att förstöra den framgångsrika fabriken, när han egentligen borde använda tiden till att lära sig av och efterlikna den framgångsrika fabriken, så att hans folk kunde få samma ekonomiska välstånd. Om vissa av palestinierna inte är villiga att lära sig (många vill imitera framgången hos grannfabriken men får inte möjlighet att uttrycka sin åsikt eller blir inte upphöjda till maktens positioner), så vill i alla fall vi syrier lära oss och imitera.

James A Baldwin sade; "Inte allt som möter oss kan förändras, men ingenting kan förändras om vi inte möter det." För mig är alla dispyter om landområden sekundärt jämfört med att bringa välstånd till mitt folk.

(artikeln ursprungligen publicerad på www.reformsyria.org/blog -- översättning Krister Renard)

---

Min kommentar: Farid Ghadry är givetvis inte bosatt i Syrien. Då hade han förmodligen försvunnit i Syriens motsvarighet till Gulag för länge sedan. Ghadry bor, som framgår av texten, i USA, detta av svenska intellektuella och journalister så hatade land. Om en normal svensk intellektuell hade skrivit någon liknande kommentar om Israel och dess grannar, hade rubriken antagligen varit, "Varför jag föraktar Israel". Det skulle vara intressant om SVT och SR släppte fram en sådan som Ghadry, åtminstone någon gång ibland. Om dessa företag verkligen vore Public Service, så skulle man förvänta sig detta. Nu tycks det dessvärre som att SVT och SR mer sysslar med Public Brainwashing än Public Service, där åsikterna hos vissa udda, avantgardistiska grupperingar framställs som den politiskt korrekta, och enda möjliga synen på saker och ting. Långsamt och subtilt hjärntvättar man så svenska folket till att anamma de destruktiva krafterna i världen, vilket på sikt kommer att få tragiska konsekvenser för vårt land. Man behöver bara slå upp en tidning så inser man att denna resa utför redan har börjat. Det hjälper inte att vi lever i en ekonomisk högkonjunktur när vi samtidigt lever i en moralisk och etisk lågkonjunktur, där allt är tillåtet, bara det är ondskefullt och onaturligt.