"Godhet utan vishet och utan
gränser är bara en annan
form av ondska."
(John Paterson)
"Det är synd att 99% av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(Okänd)
"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)
"När försiktigheten finns överallt,
finns modet ingenstans."
(den belgiske kardinalen Mercier)
"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)
"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(Hört på Axesskanalen)
"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)
"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)
Våra s k objektiva och säkra kunskaper om verkligheten utgår från antingen induktion eller deduktion.
Vid induktiv bevisföring utgår man från ett stort antal observationer, ur vilka man sedan försöker dra generella slutsatser (genom att upptäcka mönster i observationerna). Man går således från det speciella till det generella. Detta är den vanligaste arbetsmetoden inom observationella och experimentella naturvetenskaper.
Svagheten hos induktionsmetoden är att dess slutsatser aldrig är logiskt bindande, och man kan egentligen aldrig med denna metod bevisa att en teori är absolut sann. Det spelar ingen roll hur många lyckade observationer/experiment man hittills gjort. När som helst kan en ny observation visa att teorin är felaktig. Egentligen kan vi således aldrig bevisa att en sann teori är sann. Det enda vi möjligen kan bevisa är att en falsk teori är falsk (då räcker det med en enda observation förutsättningen är givetvis att denna observation är korrekt gjord). Det är därför som Poppers krav på falsifierbarhet är mer användbart och realistiskt än positivismens anspråk på att allt skall verifieras.
Deduktion å andra sidan innebär att man utgår från vissa premisser (obevisbara antaganden ibland kallade postulat eller axiom), och sedan genom logisk slutledning försöker bevisa olika lagar och satser. Här går man i stället från det generella till det speciella. Man antar nämligen att det allmänna bevis man genomfört gäller för varje enskilt fall. Den deduktiva metoden är den normala inom matematik och teoretisk fysik.
Svagheten hos deduktion är att slutsatsen endast är sann under förutsättning att de obevisbara premisserna är sanna (vilket vi aldrig kan veta med säkerhet). Är något eller några postulat falska kan slutsatsen mycket väl vara falsk, hur logiskt korrekt än själva bevisningen är genomförd. Egentligen handlar det om implikation (om... så...). Om axiomen är sanna så gäller slutsatsen. När en gymnasielärare i matematik triumferande säger till klassen, "Nu har vi bevisat Pythagoras sats", så är vederbörande antingen okunnig eller slarvig. Vad man har bevisat är att Pythagoras sats följer logiskt utifrån geometrins axiom. Huruvida axiomen är sanna eller ej är en helt annan fråga. Och om de inte är sanna, ja då vet vi bara att slutsatsen (i det här fallet Pythagoras sats) antingen är sann eller falsk, men det visste vi ju redan innan.
(Den deduktiva metoden har dessutom en ytterligare svaghet, vilket visas av Kurt Gödels berömda sats. Den intresserade läsaren kan läsa mer om detta här.)
Ett talande exempel på den deduktiva metodens svaghet är materialismens påstående att vetenskapen bevisat att inget övernaturligt kan existera. Det är ofta meningslöst att kritisera logiken bakom detta, utan man måste i stället granska materialismens (obevisbara) premisser. Dessa säger att endast det som är möjligt att observera och förklara med vetenskapens metoder (dvs som består av materia/energi och existerar i vår rum-tid), kan existera. Att man utifrån ett sådant postulat kan "bevisa" att inget övernaturligt (dvs som ej består av materia/energi och som har sin existens utanför vår rum-tid) existerar, är knappast imponerande eller ens förvånande. Problemet för materialismen är emellertid, att om denna filosofis utgångspunkt (som inte kan bevisas) är falsk, så blir också slutsatsen falsk, hur logisk man än varit då man bevisat den. Inom datorvärlden brukar man ofta säga "skräp in, skräp ut", dvs matar man in felaktig information i en dator, så blir resultatet därefter, även om datorn fungerar klanderfritt.
Enligt den matrialistiska världsbilden finns, förutom induktion och deduktion, inga ytterligare vägar till säker och objektiv kunskap (jag bortser här från abduktion, där man väljer det mest rimliga alternativet av olika, möjliga förklaringsmodeller här handlar det dock om bedömningar och inte om säker kunskap). Något som borde stämma materialisterna till betydligt större ödmjukhet än vad de ofta uppvisar. Detta med tanke på den induktiva respektive deduktiva metodens begränsade förmåga att uppnå absolut sanning. I detta perspektiv framstår evolutionisternas anspråk på att evolutionen utgör ett absolut faktum (och att inget ytterligare finns att tillägga när det gäller livet, arterna och människan) som synnerligen överdrivet och felaktigt.
Enligt den kristna världsbilden existerar en ytterligare väg till kunskap, nämligen uppenbarelse, där Gud själv uppenbarar sanningar för människan (genom Bibeln, som är Guds Ord, genom samvetet, genom profetiska tilltal, genom drömmar och syner etc). Sanningar som hon aldrig på egen hand, utifrån enbart induktion och deduktion, skulle kunnat komma fram till. Det kristna perpsektivet på kunskapens problem kan illustreras med följande figur (1 nedan är således induktion medan 2 är deduktion):
Kroppen och anden är helt beroende av information utifrån, medan själen kan "tillverka" egen kunskap. Själen kommunicerar hela tiden med kropp och ande. Man kan säga att kroppen (förstärkt av olika typer av mätinstrument) är jagets kontaktyta med den fysiska verkligheten, medan anden är jagets kontaktyta med den andliga verkligheten.
Guds modell för kunskap: 1 + 2 + 3A.
Detta är enda vägen till sann kunskap om verkligheten.
Djävulens två modeller för kunskap:
(han är lika nöjd med båda, eftersom båda två
leder människor bort från Gud och gör att de går förlorade)
a) 1 + 2 = materialism och liberalteologi
b) 1 + 2 + 3B = new age och falska religioner
Kunskapen om Gud kommer inte genom logik/analys/förklaring utan genom uppenbarelse. I Ps 8:7 säger psalmisten om människan, "Du satte honom [människan] till herre över dina händers verk [skapelsen]. Allt lade du under hans fötter." Ps 115:16 innehåller samma budskap, "Himmelen är Herrens himmel, och jorden har han givit åt människors barn." Gud har alltså gett människan auktoritet över skapelsen. Vi har därför rätt att analysera (vetenskapligt undersöka) och manipulera (använda vetenskapens resultat i tekniska tillämpningar) skapelsen. Vad Gud inte gett oss är däremot rätten att analysera himmelska ting, "himmelen är Herrens himmel". 1 + 2 enbart kan därför aldrig leda oss till den levande Guden. För att komma till Gud måste vi ödmjuka oss och komma på Hans villkor.
Den som saknar uppenbarelse (andens ljus) försöker själv ersätta denna med egna själsliga spekulationer. Detta leder alltid till en falsk, människotillverkad gudsbild, t ex liberalteologi, feministisk teologi eller befrielseteologi.
Djävulen är livrädd för att människor skall börja fundera över om deras åsikter är sanna eller ej. Den moderna människan har vants vid att samtidigt ha minst ett dussin olika motsägande filosofier och åsikter i sina huvuden. Man är inte intresserad av huruvida en åsikt är sann eller ej, utan bara om den är praktisk, modern, konventionell, populär, känns bra och man bli omtyckt om man har den etc etc (logiska och skarpa och faktabaserade argument har idag föga betydelse, det är antalet "gilla" på Facebook som avgör hur "bra" och "sann" en åsikt är). Djävulen vet att så fort människor börjar fråga efter vad som verkligen är sant, så riskerar han att förlora slaget. Så länge han kan lura i människor att "var och en blir salig på sin tro" har han trumf på hand. Att var och blir salig på sin tro är emellertid endast "sant" under förutsättning att Gud inte existerar. Finns Gud, så går enda vägen till salighet genom Jesus Kristus. Varje annan väg leder enligt Skriften till den eviga döden!
Tillbaka till Vetenskap och tro.
Tillbaka till avsnittet "Aten och Jerusalem
västvärldens två pelare"
Du kan läsa mer om vetenskap och tro i:
Materialismen"