"Godhet utan vishet och utan
gränser är bara en annan
form av ondska."
(John Paterson)

"Det är synd att 99% av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(Okänd)

"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)

"När försiktigheten finns överallt,
finns modet ingenstans."
(den belgiske kardinalen Mercier)

"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)

"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(Hört på Axesskanalen)

"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)

"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)

Inledning

1687 publicerade Isaac Newton sitt berömda verk Principia Mathemática. Där visade han hur det fysiska universum till stora delar kunde förklaras och förutsägas med hjälp av matematik och logik. Ungefär hundra år senare hävdade upplysningsfilosoferna, inspirerade av Newtons teorier, att inte bara den fysiska verkligheten, utan att alla fenomen överhuvudtaget — världsalltets och livets ursprung, politik, moral, skönhet, känslor, kärlek, etc — kunde förstås med förnuftets hjälp. Det som inte det mänskliga förnuftet kunde förklara, det kunde helt enkelt inte existera, menade man. Människans förnuft upphöjdes därmed till den högsta normen i universum, utifrån vilken allt skulle värderas och tolkas.

Denna sterila syn på förhållandet mellan vetenskap och tro bygger på en missuppfattning av vetenskapens natur. Man tror att det existerar ett motsatsförhållande mellan tro och vetande, medan det i själva verket handlar om olika perspektiv på en och samma verklighet. Lite förenklat kan man säga att vetenskapen studerar mekanismerna i det fysiska universum och huvudsakligen svarar på frågan "hur?", medan tron handlar om både den fysiska och den andliga verkligheten och svarar på frågan "varför?" För en fullständig förståelse av den totala verkligheten behöver vi båda, eller som Albert Einstein uttryckte det, "Religion utan vetenskap är blind. Vetenskap utan religion är lam".

Den totala konfrontationen mellan vetenskap och tro möter vi i samband med frågan om hur allting kommit till. Dagens teorier för universums, livets och arternas ursprung utgår alla från upplysningstidens förnuftstänkande. Trots det synnerligen osannolika i att ett universum uppstår av sig självt, ur intet, och att detta universum dessutom "råkar" få de ytterst speciella egenskaper som är nödvändiga för livets existens, hävdar man att det gått till på detta sätt. Och trots avsaknad av varje form av bindande bevis för att livet uppstått spontant som ett resultat av slump och naturlagar, insisterar man ändå på att det är så livet kommit till. Och trots att bevisen för arternas utveckling är synnerligen vaga och kan tolkas på flera sätt, påstår man ändå envetet att evolutionen är ett faktum. Varför? Jo, därför att det enligt den materialistiska upplysningsfilosofin helt enkelt inte finns någon annan möjlighet. Det måste helt enkelt ha gått till på detta sätt! Inte därför att våra vetenskapliga observationer otvetydigt visar att så är fallet, utan på grund av att materialismens filosofiska doktriner säger det.

De olika naturvetenskapliga ursprungsteorierna — darwinism, biokemisk evolution, bigbang etc —  utgör på sin höjd möjliga scenarion för hur allting kan ha kommit till, men de utesluter inte på något sätt existensen av en Skapare. På mycket goda grunder kan det dessutom ifrågasättas om dessa "möjliga" teorier verkligen är rimliga. Utan överdrift kan man säga att den materialistiska vetenskapstron kräver betydligt mer tro på det mirakulösa än vad skapelsetron gör. Om en kombination av slump och naturlagar lyckats frambringa så oerhört komplexa strukturer som universum och de levande organismerna, ja till och med varelser som har förmåga att fundera över sitt eget ursprung, då vore detta ett betydligt större mirakel än om allting skapats av en intelligent, medveten Skapare.

Om, som i våra dagar ofta påstås, vetenskapen har motbevisat existensen av det övernaturliga, och därmed också existensen av en övernaturlig Skapare, så förväntar man sig att i stort sett noll procent av naturvetenskapsforskarna vore kristna. Så är definitivt inte fallet. Klicka här för att se en förteckning (från Wikipedia) över framstående eller mycket framstående forskare i naturvetenskap (fysik, kemi, biologi etc) och teknologi, vilka varit/är bekännande kristna (dvs som varit/är aktiva kristna och offentligt bekänt/bekänner sig till den kristna tron). Listan (som är på engelska) sträcker sig från 1000-talet fram till idag och ger en kort beskrivning av varje person (forskningsområde etc) på listan.

Tillbaka till Vetenskap och tro.

Du kan läsa mer om vetenskap och tro i: Vad är vetenskap?