"Godhet utan vishet och utan
gränser är bara en annan
form av ondska."
(John Paterson)
"Det är synd att 99% av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(Okänd)
"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)
"När försiktigheten finns överallt,
finns modet ingenstans."
(den belgiske kardinalen Mercier)
"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)
"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(Hört på Axesskanalen)
"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)
"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)
Något som karakteriserar ovanstående indelning av information, är den asymmetri som existerar mellan de olika informationsnivåerna. Nästa högre nivå är som påpekats beroende av föregående, lägre nivå för sin existens. Den kan dock inte reduceras till och förklaras utifrån den lägre nivån. Att så är fallet bevisas av att en högre nivå i allmänhet kan realiseras genom flera olika lägre nivåer. En viss kod kan t ex överföras med olika optimala metoder så att antalet bitar på kodnivån reduceras, dvs olika statistik.[1] Ett visst innehåll (semantik) kan överföras med hjälp av olika koder eller språk. En bestämd eftersträvad handling (pragmatik) kan åstadkommas med hjälp av olika semantik. Om den eftersträvade handlingen t ex är förflyttning från A till B så kan detta oftast ske via olika vägar, vilket betyder olika innehåll i informationen. Den yttersta meningen med informationen (apobetics) kan slutligen förverkligas genom olika handlingar (pragmatik). Om meningen är att person A vill samtala med person B så kan detta naturligtvis åstadkommas på många olika sätt. B kan t ex ringa till A, skriva brev till A eller ta en taxi till A. Orsaken till att de lägre nivåerna inte är entydigt definierade av de högre nivåerna är att själva kärnan i informationen meningen eller avsikten utgörs av den högsta nivån och är låst (man skulle kunna säga att den drar till sig eller attraherar de lägre nivåerna och därför fungerar som en s k attraktor), medan de övriga nivåerna bara är medel för att nå det avsedda målet. Det spelar i sista exemplet ovan ingen roll hur B kontaktar A, bara A får tala med B .
Ett exempel: På nivå 4 (den pragmatiska se föregående artikel) består kanske informationen (från A till B) av meddelandet att A vill träffa B på en viss restaurang vid en viss tidpunkt. Av denna information är det omöjligt för B att avgöra varför A vill träffa B (detta ligger på nästa högre nivå, den apobetiska). Restaurangen i fråga kanske är en nyöppnad restaurang med en intressant many och A vill att B skall testa denna restaurang. Det kan ju också vara så att A vill träffa B och att detta är skälet till att A bjuder in B till restaurangen i fråga (dvs det spelar egentligen ingen roll var de träffas). Varför A vill träffa B kan det finns många skäl till (helt enkelt bara träffas, diskutera en viss fråga, få råd i någon personlig sak etc, etc). Det kan existera ett närmast oändligt antal ytterligare orsaker till A:s inbjudan till B.
Utifrån nivå 4 (i exemplet) är det således omöjligt att avgöra nivå 5. Motsvarande relationer gäller de lägre nivåerna. Asymmetrin har uppenbarligen sin grund i att summan av delarnas information på en viss nivå är mindre än informationen på närmast högre nivå. Detta kan generaliseras och gäller för alla informationssystem.
Antag att vi på en trädstam ser ett nyinskuret hjärta i vilket står "Jag älskar Anna!" Även om trädet huggs ned, sågas upp och hamnar i någons värmepanna, försvinner inte det faktum att den som ristade in bokstäverna fortfarande "älskar Anna". Den verkliga informationen fanns aldrig på trädstammen utan i inristarens medvetande. De skurna bokstäverna var inte identiskt lika med informationen som sådan utan utgjorde bara representanter för denna.
Tillbaka till Livets uppkomst
Tillbaka till Materia, energi och information.
Du kan läsa mer om livets uppkomst i:
Kan slumpen skapa verklig information?