"Godhet utan vishet och utan
gränser är bara en annan
form av ondska."
(John Paterson)
"Det är synd att 99% av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(Okänd)
"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)
"När försiktigheten finns överallt,
finns modet ingenstans."
(den belgiske kardinalen Mercier)
"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)
"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(Hört på Axesskanalen)
"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)
"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)
Werner Gitt, direktor och professor vid Physikalisch-Teknischen Bundesanstalt i Braunschweig och expert på informationsteori har försökt klargöra dessa viktiga frågor. I boken Energie-optimal durch Information[1] behandlas ämnet ingående. Informationsöverföring innefattar enligt Gitts modell fem olika hierarkiskt organiserade nivåer. För att verklig information skall föreligga, krävs närvaron av samtliga fem nivåer.
De fem nivåerna är följande (som illustration tänker vi oss att informationsöverföringen innebär översändandet av ett telegram):
1. Statistik
Den radiosignal som sänds ut vid överföring av ett telegram
har låg entropi[2] jämfört
med brus.[3] Radiosignalen är således
mer osannolik än vad rent brus är och innehåller därför
enligt Shannon mer information än vad bruset gör.
Shannons informationsteori handlar endast om denna aspekt av information, dvs överföring och lagring av bits (mängd information). Informationsöverföringen sker i rum-tiden och begränsas av fysikens lagar. Shannons teori sysslar med dessa begränsningar och ingenting annat och är helt neutral till huruvida informationen är meningsfull eller ej.
2. Syntax (kod/språk)
Koden vid telegramöverföring kan vara morsekod (telegrafering),
någon form av binär kod (e-mail, fax) eller något mänskligt
språk (telefoni). Kod är nödvändig för att representera
information. Genom språk eller kod kan informationen överföras
och lagras på fysiska bärare. Vid radio- och TV-överföring
använder man t ex en elektromagnetisk s k bärvåg för
detta ändamål. I en bok utgörs bäraren av pappret
och trycksvärtan och i en dator av olika spänningar (0 och 5
volt).
Andra typer av koder kan vara teckenspråk, formella språk (programmeringsspråk, kemiska symboler etc), binärkod, ritningar, bidans, hormonkod, genetiska koden i DNA etc.
3. Semantik (innehåll)
Ett telegram innehåller ett meddelande. Endast det som innehåller
semantik är information. Priset på ett telegram beror på
ordantalet, dvs på syntax och statistik, men har inget att göra
med hur viktigt telegrammets innehåll är. För sändare
och mottagare däremot är det endast innehållet som är
av betydelse. Syntax och statistik är bara medel för att överföra
detta innehåll.
4. Pragmatik (handling)
Varje informationsöverföring har alltid som mål att åstadkomma
ett visst resultat hos mottagaren, en förändring av det mottagande
systemet. Det kan vara handlingar utan någon frihetsgrad, där
mottagaren kanske består av en dator eller en robot av något
slag (t ex fjärrstyrning). Det kan också vara handlingar
med begränsad frihet (översättning av språk, olika
beteenden hos insekter, t ex bidans etc) eller med maximal frihetsgrad.
Det sistnämnda förekommer endast hos människor och inkluderar
skapande aktiviteter och intelligenta handlingar baserade på fri
vilja. Vårt telegram kanske innehåller en inbjudan till någon
person vi tycker om att komma och hälsa på oss. Den avsedda
handlingen är då att mottagaren skall förflytta sig från
det ställe han befinner sig på till det ställe där
avsändaren befinner sig.
5. Apobetics (resultat/ändamål/mening/purpose)
Ordet har Gitt tagit från grekiskans "apobaino", som enligt min
grekiska ordbok bl a betyder "att komma ner från". Gitt vill genom
att använda detta ord antyda att hela informationsprocessen (de lägre
nivåerna) "kommer ner från" denna högsta nivå,
som således driver de lägre nivåerna. Denna aspekt är
den ur mänsklig synpunkt viktigaste, eftersom den undersöker
avsändarens avsikt. Den innefattar meningen med informationsöverföringen.
Varför översänder avsändaren denna information
överhuvudtaget? När det gäller vårt telegramexempel
kanske orsaken är att han av olika skäl gärna vill vara
tillsammans med mottagaren.
De fyra första nivåerna är nödvändiga medel för att nå det eftersträvade resultatet, de är mekanismer som används för ett visst ändamål. En lägre nivå är således en nödvändig förutsättning för nästa högre nivå. Målet för informationsöverföringen finner vi dock i den femte och sista nivån, meningsnivån.
Ett fjärrmanövrerat radioteleskop kan tjäna som illustration. Att de fyra lägsta nivåerna alltid finns med då teleskopets vrids är lätt att övertyga sig om. Signalerna till teleskopets servomotorer har vare sig de går via radiolänk, kabel eller något annat lägre sannolikhet än brus och innehåller därför information i Shannons mening. Den statistiska nivån finns således representerad. Syntax-nivån finns också med, eftersom någon typ av kod används (t ex binärkod) för att representera en viss inställning av teleskopet. Den överförda signalen inbegriper också den semantiska nivån. En viss kod svarar ju mot en viss bäring (kompassriktning) och en viss elevation (vinkel mot horisontalplanet)[4] hos instrumentet, varför signalen har ett innehåll. Den eftersträvade handlingen (den pragmatiska nivån), och som också kommer att äga rum om allt fungerar, är att radioteleskopet skall ställa in sig i den bäring och elevation som finns kodad i signalen.
De fyra lägsta informationsnivåerna är tillräckliga för att förklara hur teleskopet riktas mot en viss punkt på himlen (mekanism). De innefattar dock inte meningen med inriktningen av teleskopet, dvs varför, utan är "likgiltiga" inför den bakomliggande avsikten. Utifrån deras begränsade perspektiv spelar det ingen som helst roll om astronomen av misstag råkade komma emot den joystick som kontrollerar teleskopet, eller om det fanns en medveten tanke bakom. Ur mänsklig synpunkt däremot är det en avgörande skillnad mellan dessa två möjligheter, varför det ter sig ofrånkomligt att införa den femte och högre nivån, den apobetiska, åtminstone om man eftersträvar en komplett beskrivning av det som sker.
Den som förnekar denna högsta nivå, förnekar därmed skillnaden mellan oavsiktliga och avsiktliga handlingar och vore därigenom t ex helt oduglig som jurist. Inom juridiken är ju denna distinktion av avgörande betydelse. Att den femte nivån inte kan definieras utifrån eller reduceras till matematik och logik betyder inte med logisk nödvändighet, vilket många materialister tycks hävda, att den inte existerar eller att den utgör en innehållslös pseudonivå (pseudo = skenbar). I så fall utgör allt specifikt mänskligt kärlek, vänskap, sorg, glädje, skönhetsupplevelser etc pseudofenomen. Åsikten att det som inte kan reduceras till logik och matematik inte heller kan existera, är en intellektuellt sett oärlig ståndpunkt, eftersom ingen av dess förespråkare klarar av att leva efter den. Varje sekund av sin vakna tid förnekar de med sina egna handlingar och sina reaktioner det de med sina läppar så trosvisst (och tyvärr ofta högmodigt) bekänner sig till.
Du kan läsa mer om livets uppkomst i:
Asymmetriska nivåer