"Godhet utan vishet och utan
gränser är bara en annan
form av ondska."
(John Paterson)

"Det är synd att 99% av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(Okänd)

"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)

"När försiktigheten finns överallt,
finns modet ingenstans."
(den belgiske kardinalen Mercier)

"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)

"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(Hört på Axesskanalen)

"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)

"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)

Senast ändrad: 2024 02 29 13:30

Information — den tredje storheten

Vi skall nu studera livets uppkomst utifrån ett helt annat perspektiv, informationsperspektivet. Allt liv innehåller nämligen information. DNA:t är helt enkelt det medium i vilket den information lagras, som beskriver en viss individ. Information och ordnade strukturer är direkt kopplade till varandra. Astronomen John Barrow diskuterar i sin utomordentliga bok Theories of Everything[1] den förbluffande ordningen i universum.

Den stora obesvarade frågan är huruvida det existerar någon ännu oupptäckt organiserande princip som kompletterar de kända naturlagarna och styr universums utveckling. ...Universum verkar vara oerhört mycket mer organiserat än vad vi har någon rätt att förvänta oss. Det har en låg entropinivå[2] [dvs hög ordning] jämfört med vad vi kan föreställa oss att det skulle ha om vi skulle omorganisera den observerade materien i andra konfigurationer. Detta tyder på att entropinivån vid början av universums expansion måste ha varit anmärkningsvärt låg [ordningen måste varit anmärkningsvärt stor], vilket antyder att begynnelsevillkoren måste varit synnerligen speciella (very special indeed).

Många forskare, både troende och icke-troende, har förvånats över den utomordentliga ordning och struktur som tycks existera i universum. Naturlagar och naturkonstanter verkar "valda" för att ge optimala förutsättningar för livets och därmed människans existens, något som kommer att diskuteras ytterligare i samband med att universums ursprung behandlas. En direkt följd av denna ordning är att vetenskapliga försök och observationer kan upprepas ett obegränsat antal gånger, vilket gör det möjligt att dra generella slutsatser om naturen och komprimera ändlösa tabeller av mätdata till ett fåtal lagar och samband. Så fann t ex Johannes Kepler omkring 1620 att Tycho Brahes omfattande observationer av planeternas lägen på stjärnhimlen kunde sammanfattas i tre enkla lagar. I ett oordnat universum, å andra sidan, skulle forskarna reduceras till ett slags bokhållare, begränsade till att enbart föra oändliga listor över mätresultat utan att någonsin kunna koncentrera dessa i form av någon övergripande struktur eller lagbundenhet.

Ordning kan vara av många slag. Statisk ordning innebär ofta någon form av symmetri, t ex regelbundenheten hos en snöflinga eller en kristall. Ibland framgår inte ordningen direkt av det observerade systemets symmetri utan ligger i de bakomliggande lagar som beskriver systemet. Galilei, men kanske framför allt Isaac Newton, insåg, till skillnad från Kepler och dennes föregångare, att fundamentala symmetrier i naturen inte i första hand manifesteras i rörelsen och formen hos olika objekt, utan i de ekvationer och lagar som beskriver dessa objekts rörelser och former. Man kan säga att den moderna fysiken tog sin början, när man avstod från att försöka beskriva de observerade fenomenen och objekten utifrån speciellt enkla geometriska former (t ex cirklar), och i stället sökte en beskrivning av form och rörelse som resulterande från enkla, symmetriska naturlagar! Ett exempel på detta är Newtons gravitationslag, som ligger till grund för Keplers lagar och som uppvisar sfärisk symmetri — kraften beror bara på avståndet och inte på riktningen. Ändå är planetbanorna ellipser i stället för symmetriska cirklar. Vi kan således inte se den bakomliggande symmetrin med våra ögon. Först när vi beskriver verkligheten matematiskt, framträder i detta fall symmetrin i all sin glans.

Ordning kan också vara dynamisk. En maskin eller en levande cell behöver inte vara symmetriskt byggd, även om man många gånger kan hitta statiska symmetrier även i detta sammanhang. Här handlar det i stället om processer och funktioner som är beroende av varandra i komplicerade mönster. Den franske nobelpristagaren A Lwoff, som bl a påvisat hur varje organism fungerar enbart på grund av ett ytterst komplext informationsnät, säger:

En organism är ett system av strukturer och funktioner, vilka är beroende av varandra. Den består av celler och cellerna är uppbyggda av molekyler, vilka måste samarbeta friktionsfritt. Varje molekyl måste veta vad de andra molekylerna gör. Den måste mottaga meddelanden och kunna lyda dessa.[3]

Materia behöver inga speciella instruktioner för att forma sig till snöflingor eller koksaltkristaller. Dessa strukturer är en direkt konsekvens av de atomära partiklarnas inneboende egenskaper. Så är inte fallet när det gäller maskiner eller celler eller organismer. Dessa system kan inte förklaras och förstås enbart utifrån atomernas egenskaper, eftersom de innehåller någonting mer än materia och energi, nämligen en specifik, och av fysikens lagar oberoende, konfiguration av materia och energi. Celler, organismer och maskiner består visserligen av materia och energi, och är för sin funktion beroende av fysikens lagar, men den ingående materian och energin är i dessa system konfigurerad på ett specifikt sätt, där denna specifika konfiguration inte är en nödvändig följd av fysikens lagar (inte är kausalt orsakad av dessa lagar). Natrium- och kloridjoner har en inneboende strävan efter att ordna sig i koksaltkristaller. Materia i sig har ingen inneboende strävan efter att ordna sig i strukturer som kan klassas som celler, organismer eller maskiner. En fullständig beskrivning av dessa strukturer kräver därför en beskrivning av den speciella konfiguration som kännetecknar dem. Det är denna beskrivning vi kallar information. Information är beroende av materia och energi, både för att lagras och för att kunna manifestera sig fysiskt. Men information i sig (om vi bortser från lagring och överföring av information) kan inte förklaras med hjälp av materia och energi, dvs information är inte en del av det fysiska universum. Om denna slutsats är korrekt, måste vi leta efter förklaringen till maskiner och levande system utanför fysikens lagar. Detta kommer att ingående diskuteras i kommande avsnitt.

Tillbaka till Livets uppkomst
Tillbaka till avsnittet "Intelligent design — vad är det?"

Du kan läsa mer om livets uppkomst i:
Shannons informationsbegrepp


[1] Vintage 1991.
[2] Begreppet entropi kommer strax att förklaras.
[3]A Lwoff, Zelle, Organismus, Angewandte Chemie 78 (1966), 689-724.
© Krister Renard