"Det är synd att 99% av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(okänd)

"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)

"Ju längre ett samhälle
kommer från sanningen,
desto mer kommer detta
samhälle att hata dem
som säger sanningen"
(George Orwell)

"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)

"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(hört på Axesskanalen)

"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)

"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)

"För att komma till flodens
källa måste man simma
mot strömmen."
(Stanislaw Jerzy Lec)

Senast ändrad: 2009 11 09 15:05

Vad säger evolutionsteorin?

Mycket förvirring orsakas av att termen "evolution" används om så olikartade processer, vilka har föga eller inget alls gemensamt. Ibland avser man obetydliga förändringar av en art, som t ex att förhållandet mellan ljusa och mörka individer inom en fjärilspopulation förändras. Vid andra tillfällen menar man radikala och nyskapande förändringar, som t ex livets uppkomst ur död materia.

Något som ytterligare komplicerar det hela är att man vid vissa tillfällen med begreppet "evolution" syftar på ett allmänt utvecklingsscenario, medan man andra gånger menar någon av de speciella teorierna för utvecklingens mekanismer, varav darwinismen utan tvekan är den mest kända. Med utvecklingsscenario menas en övergripande, allmän idé att det förekommit någon form av utveckling. Hur denna gått till och vilka mekanismerna bakom den är, tar man inte ställning till. Ett sådant scenario är naturligtvis omöjligt att falsifiera, eftersom varje kritisk invändning alltid kan bemötas med någonting i stil med, "Ja men då har det väl gått till på något annat sätt. Det kanske finns ännu okända mekanismer som åstadkommer evolutionen. Etc." Utvecklingsscenariot är således inte någon vetenskaplig teori, utan ett icke-falsifierbart, metafysiskt antagande. Förhoppningsvis kommer det i fortsättningen att framgå av sammanhanget om det är evolutionsscenariot som avses, eller om vi talar om någon av de specifika teorierna för evolutionen.

Själva ordet utvecklingsscenario förekommer ganska sällan i läroböckerna. I stället används termen "teorin om ett gemensamt ursprung". Att alla arter har ett gemensamt ursprung anses vara ett obestridligt faktum. Underförstått är givetvis, att alla existerande arter bildats genom någon typ av naturliga utvecklingsprocesser, och inte genom någon gudomlig skapelse. Evolutionen som sådan är nämligen höjd över varje diskussion, och det enda som kan diskuteras är vilken teori eller modell — darwinism, makromutationsteorier etc — som bäst förklarar evolutionen. Att skilja mellan idén om ett gemensamt ursprung och specifika evolutionsteorier kanske kan ses som ett försök att vara lite mer ödmjuk och nyanserad, men är snarare ett uttryck för att upplysningstidens metafysiska utgångspunkt — att endast det kan existera som är möjligt att analysera och förstå med förnuftets hjälp — blivit en orubblig dogm. Någon annan anledning att utesluta övernaturlig skapelse finns inte, eftersom även skapelse innebär ett gemensamt ursprung!

Vi kommer nu att granska de olika teorier som försöker förklara arternas uppkomst. Förutom neodarwinismen, eller darwinismen som man ofta förkortar den till, finns det för närvarande två seriösa, alternativa teorier, vilka kommer att presenteras senare. De brukar kallas för den punkterade jämviktsteorin respektive makromutationsteorin.

Vi skall nu börja med att undersöka neodarwinismen. Följande fyra mekanismer anses enligt denna teori ligga bakom utvecklingen från enkla till mer komplexa arter:

  • i. Inom varje art finns en genetisk variation. Denna naturliga variation beror huvudsakligen på genetiska omkombinationer vid könscelldelningen — meiosis. Dessutom finns andra mekanismer som bidrar till variationer; mutationer, hoppande gener, etc.[1]
  • ii. Kampen för tillvaron. Normalt föds inom varje art ett stort överflöd av individer. Detta leder till att det i allmänhet finns fler individer än vad som kan existera i en visst miljö.
  • iii. Naturligt urval. Vissa anlag kommer i en viss miljö och situation att ha så stora fördelar att individer med dessa anlag kommer att ha större chans att fortplanta sig (alternativt så stora nackdelar att individer med dessa anlag har mindre chans att fortplanta sig). Därför kommer vissa anlag att bli vanligare inom populationen medan andra blir mindre vanliga. Det evolutionära "trycket" (ii) leder på grund av detta till små förändringar av arten (anpassning) och eventuellt också till nya arter (med samma komplexitetsgrad som den ursprungliga). Kreationister brukar kalla detta för mikroevolution. Det är viktigt att påpeka att evolutionen inte handlar om individer, utan om populationer. Evolution innebär således att en hel population långsamt förändras.
  • iv. Dessa små förändringar kan ackumuleras och så småningom ge upphov till stora förändringar, makroevolution. Detta kallas kumulativ evolution (Innebär inte bara nya arter, utan även en ökande komplexitetsgrad).

Att man inte kunnat iaktta någon nämnvärd utveckling under de senaste 2 000 åren, anses bero på att denna tidrymd är alldeles för kort. När det t ex gäller människan själv, så har antalet generationer under dessa två årtusenden (ca 80 st) varit alldeles för litet för att någon märkbar evolution skulle kunnat äga rum, menar man. Även om detta argument vid första påseendet verkar vara rimligt när det gäller människan, kan resonemanget knappast vara generellt riktigt. Följande exempel visar hur svag argumenteringen i själva verket är:

Varje dag uppkommer i genomsnitt 20 miljarder nya E coli-bakterier (Escherichia coli) i en människas tarm. Colibakterien är en nyttig tarmbakterie och har därför studerats grundligt av forskarna. Den är intressant på många sätt, bl a så innehåller dess arvsmassa varje känd förändringsmekanism; punktmutationer, förflyttning av DNA mellan bakterier genom direkt parning, överföring genom virus, hoppande gener etc. Eftersom jordens befolkning för närvarande uppgår till ca 5,5 miljarder, produceras således ungefär 100 miljarder miljarder (1020) E coli varje dag. Trots att dessa bakterier har ett avancerat felkorrigeringssystem, borde ca 1 000 miljarder mutationer ske per dag, vilket innebär att varje gen muterar ca 100 miljoner gånger dagligen! Trots detta är E coli fortfarande E coli och har varit det åtminstone under de senaste 150 åren, dvs under den tid som denna bakterie studerats vetenskapligt. De flesta forskare anser dessutom att E coli sett likadan ut under de senaste 100 miljoner åren. Liknande studier hos bananflugor visar på samma sak. Trots att en oerhörd mängd mutationer åstadkommits experimentellt så iakttar vi ingen evolution, utan snarare degeneration.[2]

Någon kanske invänder att tarmmiljön är en så pass stabil och skyddad miljö, att det inte funnits någon anledning för E coli att utveckla nya egenskaper. Med tanke på människans förändrade matvanor, miljögifter etc, har jag emellertid svårt att tänka mig att detta skulle vara något hållbart argument mot resonemanget ovan. Snarare visar ett sådant argument på evolutionslärans synnerligen spekulativa natur. Dessutom har ju E Coli varit nästan oförändrad i 100 miljoner år, medan samtidigt oerhörda förändringar skett under denna tid när det gäller olika arter. Människan var ju inte ens påtänkt för 100 miljoner år sedan. Exemplet talar för att en art kan anpassa sig (E Coli har t ex utvecklat immunitet mot olika antibiotika), men att den samtidigt är oerhört stabil som art betraktad.

Viss kritik har framförts mot mitt exempel ovan med E Coli-bakterien. Därför vill jag poängtera att jag inte anser att exemplet motbevisar evolutionen. Det visar däremot på hur svårt det är att motbevisa en teori som inte kan förutsäga, utan endast i efterhand kan anpassa sig till det vi observerar. Det är inte lätt att tänka sig en rimlig observation som på allvar skulle kunna falsifiera evolutionsteorin (jag bortser då från extrema fall som att Gud t ex uppenbarar sig för mänskligheten och med hörbar röst talar om att evolutionen är fel — en ateist tog just detta som exempel på något som definitivt skulle falsifiera evolutionen).

Man uppskattar att idag i hela världen mellan en art per dag till max fem arter per timme utrotas. Även om inte människan fanns, skulle förmodligen åtminstone en art per år försvinna. Sedan homo sapiens (människan) gjorde sin entré på arenan har således mängder av arter försvunnit medan antalet nya arter är mycket litet. Produktionen av en enda ny djurart i naturen återstår så vitt jag vet att dokumentera.[3] Obalansen mellan artbildning idag och artbildning i det förflutna kan knappast förklaras med radikalt andra förhållanden (annat än rent spekulativt, dvs "eftersom det bildades så mycket nya arter då, måste det ha varit radikalt andra förhållanden"). Frånvaron av observerad artbildning i vår tid måste anses innebära ett mycket starkt argument mot evolutionsteorin, speciellt i dess darwinistiska tappning.

Av de fyra grundläggande mekanismer (i - iv), som angetts ovan, och som enligt darwinismen anses ligga bakom evolutionen, är de första tre (i - iii) väl belagda. Det är ganska klart att en art kan anpassa sig till en föränderlig miljö med hjälp av de mekanismen som ges i punkt i och ii. Mikroevolution är således något som förekommer i naturen. Förnekar man detta, förnekar man i så fall också allt avelsarbete. Avel är ju helt enkelt en form av mikroevolution. Enda skillnaden är att människan och inte naturen står för urvalet. Att mikroevolutionen förekommer i naturen är bevisat, både genom observationer av idag pågående mikroevolution och genom fossilserier.

Låt oss, innan vi går vidare, kortfattat diskutera några vanliga missuppfattningar av darwinismen. För det första så är det inte individer som utvecklas, utan populationer[4]. En individ behåller ju sin genuppsättning livet ut. Det som förändras på grund av evolutionen är genpoolen[5] hos populationen. Evolution kan ske utan synbara förändringar och synbara förändringar kan ske utan evolution. Det som kännetecknar evolutionära förändringar är att de avspeglas i generna och därför överförs till avkomman. Ett exempel på förändring utan evolution, är att människor idag är längre och mer långlivade än tidigare. Förklaringen är inte att människans genpool förändrats på grund av naturligt urval, utan är helt enkelt att vi idag har bättre mat och sjukvård än tidigare.

För det andra så har, enligt darwinismen, evolutionen inget mål och inget syfte. Den innebär inte med nödvändighet att arter utvecklas från enkla till mer komplexa. Darwinismen säger bara att en population så småningom anpassar sig till sin miljö. En fördelaktig egenskap i en viss miljö kan t ex vara till nackdel i en annan miljö och tvärtom. Ibland påstår man i läroböcker att de olika arterna kan ordnas i en slags evolutionsstege, från enkla till mer högtstående. Visserligen visar alla utvecklingsträd på en sådan utveckling, men detta är inte någon nödvändig konsekvens av evolutionen. Det finns inget som säger att en mer komplicerad organism skulle vara mer livskraftig än en enklare sådan. Evolutionen skulle därför lika gärna i vissa fall kunnat gå mot enklare organismer, om dessa hade haft större överlevnadsförmåga.

Alla fossilstudier verkar ganska enstämmigt tala för att det skett en förändring mot mer komplexa arter. Denna till synes konsekventa förändring från enkla till komplicerade organismer utgör ett allvarligt argument mot darwinismen. Det finns ju inget i darwinismen som säger att utvecklingen måste gå i en sådan riktning. Ändå har så skett. Och så envetet. Varför? Man tycker att på åtminstone någon gren av utvecklingsträdet så borde man se en utveckling i motsatta riktningen. Darwinismen har ingen förklaring till detta annat än att det råkat bli så. Och här har vi satt tummen på en av darwinismens verkliga svagheter, dess oförmåga att förutsäga. Dvs, vad vi än observerar så har darwinismen en efterhandsförklaring på detta. Går utvecklingen mot mer komplexa arter, ja då råkade det blir så. Går den mot enklare organismer, ja då råkade det bli så i stället. Det verkar överhuvudtaget vara svårt att hitta några avgörande observationer som skulle kunna falsifiera darwinismen, vilket innebär ett allvarligt hot mot dess vetenskapliga status.

Tillbaka till Arternas utveckling

Du kan läsa mer om skapelse och evolution i:
Finns det några bevis för evolutionsteorin?


[1] Då könscellerna (t ex ägg och spermier hos högre djur) bildas sker en omkombinering av generna, vilket leder till att varje könscell från en och samma individ kommer att ha olika uppsättning av anlag. Avkomman av två individer kommer därför att uppvisa en variation. Detta innebär endast omkombineringar av redan existerande anlag. Nya anlag kan uppkomma genom mutationer, dvs slumpmässiga förändringar av gener. Mutationer orsakas av att arvsanlag förändras på grund av felkopiering, kemisk påverkan eller radioaktiv strålning. Nya variationer kan också uppkomma genom utbyte av gener mellan populationer eller arter. De flesta mutationer är skadliga. Meiosis och mutationer kommer att diskuteras mer ingående senare.
[2] Siffrorna hämtade ur en artikel i New Scientist, 16/2 1991, sid 38-41.
[3] Nu vet jag att vissa anser att nya arter uppstår då och då. Men vad menar de då med arter? Skillnaden mellan den nya arten och den gamla är i de fall jag känner till obetydlig och avsevärt mindre än mellan t ex en fjällko och en extrem fransk köttras, trots att dessa räknas som samma art.
[4] En population är en isolerad grupp av en art som lever inom ett visst område.
[5] Genpoolen är lika med mängden av alla gener inom en art eller population.
© Krister Renard