"Godhet utan vishet och utan
gränser är bara en annan
form av ondska."
(John Paterson)

"Det är synd att 99% av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(Okänd)

"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)

"När försiktigheten finns överallt,
finns modet ingenstans."
(den belgiske kardinalen Mercier)

"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)

"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(Hört på Axesskanalen)

"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)

"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)

Fakta, kära vänner, talar sitt tydliga språk

I den allmänna debatten beskrivs islam, av Godhetskören, som en av de verkligt goda krafterna i världen. Denna religion sägs vara full av kärlek och frid och uppmuntra sina anhängare att skapa en bättre värld (att sedan en liten, liten, liten obetydlig biljontedels promille av islams anhängare, vilka totalt missuppfattat islams fridsbudskap, griper till våld påverkar inte bilden av islam — dessutom är denna lilla grupp egentligen också fredlig, men provoceras till våld som en sista desperat utväg av det onda USA och ännu ondare Israel, för att inte tala om det hemska rasistiska Europa).

I många andra artiklar på min hemsida och blogg diskuterar jag islams kärlekssyn (klicka här), som inte är mycket att hänga i julgranen, om man verkligen går till källorna, dvs islams heliga dokument. När det gäller att inspirera sina anhängare till intellektuella bedrifter, tycks inte heller islam, som vi strax skall se, ha mycket att skryta över.

Föreliggande artikel handlar framför allt om islam och nobelpris i naturvetenskapliga ämnen. För att få perspektiv jämför jag antalet muslimska nobelpristagare med antalet judiska nobelpristagare (i förhållande till de olika folkgruppernas numerär). Att analysera islam ur olika aspekter är synnerligen viktigt med tanke på hur antisemitismen alltmer breder ut sig i vårt land och även börjat infektera de etablerade politiska partierna. En viktig orsak till detta är det växande antalet muslimer i vårt land. Således måste vi granska islam mycket noga.

Nyligen fick, som läsaren säkert vet, muslimen Omar Mustafa lämna Socialdemokraternas Partistyrelse. Precis som andra muslimer så är hans inställning till kvinnor, homosexuella och judar hämtad från, eller i varje fall starkt påverkad, av 600-talets arabiska tänkande. Enligt islam skall kvinnor lyda mannens minsta vink, homosexuella skall stenas eller kastas ner från hustak och judar, och även kristna, är lägre stående än hundar och skall leva i underdånighet i förhållande till islam, för att inte tala om ateister, som har att välja mellan att bli muslimer eller halshuggas (i media, t ex Arbetarbladet, har flera debattörer krävt att Mustafa skall deklarera var han själv står i dessa frågor). Det intressanta är att det som fick Mustafa på fall inte var hans uppenbara hat mot Israel och det judiska folket, utan att han bjudit in antisemitiska talare (vilka han sedan sade sig ta avstånd ifrån — huruvida det handlade om ett äkta avståndstagande eller "omvändelse under galgen" vet jag inte). Sedan bidrog säkert också hans inställning till homosexuella och kvinnor. Hade han bara hållit tyst om vad han tycker om dessa grupper, hade han med all sannolikhet fått sitta kvar i partistyrelsen, oavsett hur mycket han öppet hade uttryckt sitt hat mot judar och staten Israel. Då hade man nog nöjt sig med att han tog avstånd från de inbjudna, tvivelaktiga föreläsarna.

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven kallade f ö nyligen Fatah (det styrande partiet på Västbanken — en av dess grundare var Yassir Arafat) för "kära systerparti" (se t ex här), vilket antingen tyder på en skrämmande okunnighet eller på att Socialdemokraterna har en mörk agenda som väntar bakom knuten, när de åter sitter i maktens högsäte.

Det finns många tvetydigheter när det gäller Socialdemokraternas "systerparti" Fatah. Enligt en artikel i Dagen lyfter den palestinske presidenten (och ledaren för Fatah) Mahmoud Abbas en månadslön på 1 miljon dollar (samtidigt som palestinierna, enligt svenska media, är ett av jordens fattigaste folk)! Som jämförelse kan nämnas att USA:s president Obama har en månadslön på 400 000 USD. Nyligen har både Abbas och Fatahs FN-observatör sagt att inga judar skall få bo i en framtida palestinsk stat (Palestina skall med andra ord vara "Judenfrei", ett uttryck som myntades av Hitler). Skolorna på Västbanken (vilka kontrolleras av Fatah) arbetar definitivt inte för en trovärdig fred mellan judar och palestinier. Israel finns inte med på skolkartor över området och i stället för att de palestinska barnen uppfostras till fredlig samexistens med Israel så hyllas martyrer och terrorister i skolans böcker (detta framgår av flera artiklar på min hemsida). Och läser man Fatahs stadgar (gå till Wikipedia och slå upp "Fatah", så kan du själv läsa dessa stadgar — använd engelska Wikipedia) så framgår där klart att Fatahs slutmål i princip är samma som Hamas slutmål (man uttrycker sig bara mer försiktigt), dvs ett förinta den judiska staten Israel och rensa bort all judisk kultur etc.

Ett problem är att Abbas säger en sak till västerländska journalister och en annan sak när han talar till de egna. Tar man del av vad svenska tidningar skriver så får man uppfattningen att Fatah nöjer sig med en palestinsk stat på Västbanken och Gaza med Östra Jerusalem som huvudstad. Fatahs mål är emellertid enligt stadgarna:

(12) Fullständigt befriande av Palestina och utraderande av sionistisk ekonomisk, politisk, militär och kulturell existens.
(13) Etablerandet av en oberoende demokratisk stat med full suveränitet på allt palestinskt området, med Jerusalem som huvudstad…

Engelska Wikipedia beskriver Fatahs flagga på följande sätt: "Den officiella Fatahflaggan har en gul eller vit bakgrund. Det officiella emblemet i centrum av flaggan visar två knytnävar som håller gevär, och en handgranat, ovanpå en karta över det historiska Palestina (dvs det Brittiska Mandatets gränser, inkluderande dagens Israel, Västbanken och Gazaremsan [understrykning tillagd av mig])."

Eftersom Fatah uppenbarligen anser att hela området (inklusive dagens Israel) är palestinskt land (se bild ovan), torde innebörden av ovanstående vara helt klar. Höga företrädare för Fatah har vid flera tillfällen sagt att ett eventuellt fredsavtal med Israel och bildandet av en palestinsk stat bara är tillfälliga lösningar och att slutmålet är att erövra hela området. Detta uttrycks som sagt klart i Fatahs egna stadgar och framgår också av Fatahs flagga. En varaktig fred med Israel finns således överhuvudtaget inte i Fatahs agenda lika lite som det finns i islams agenda (ett område som en gång tillhört islam får aldrig överges — det måste till varje pris återerövras). Att en partiledare för ett av Sveriges största partier är så aningslös (en socialdemokratisk partiledare borde rimligen ha tillgång till mer information om Fatah än vad man kan läsa i Aftonbladet och andra politiskt korrekta media) är mycket oroväckande och gör det desto viktigare att avslöja var islam står när det gäller människosyn, kvinnosyn, antisemitism, intellektuell frihet (som är nödvändig för vetenskapliga framsteg) etc. Dessvärre tycks det som att alla partiledare med undantag för Jimmy Åkesson är lika aningslösa. Eller är det bara den politiska korrekthetens hjärndödande piska man böjer sig under?

Men, låt oss nu återvända till ämnet för dagen. Enligt den allmänt accepterade konsensusen i vårt land har Västvärlden fått största delen av sin vetenskap och matematik från islam (regelbundet visas i SVT, Kunskapskanalen, History Channel etc program som driver denna linje). Enligt storyn så frodades vetenskap och humaniora inom islam när Europa fortfarande dvaldes i Medeltidens mörker. Att vi i Väst överhuvudtaget vaknade upp ur vår intellektuella törnrosasömn berodde helt och hållet på inspirationen från islam (läs gärna mer om islams vetenskap och vetenskapssyn här och om islams s k guldålder här). Någon förklaring till varför islam idag inte är ledande när det gäller naturvetenskap ger man aldrig (islam är inte ens en gång verksam inom detta område — i länder där islam har stort inflytande finns ingen vetenskap värd namnet), utan man låtsas som om denna synnerligen berättigade frågeställning inte existerar (i vanlig ordning). Således finns mycket starka skäl att undersöka islam ur ett intellektuellt och vetenskapligt perspektiv.

I ett mail jag nyligen fick bifogade en av mina läsare en lista över hur många muslimer respektive judar som fått nobelpriset:

Världens muslimer uppgår till ca 1,2 miljarder, som är ca 20 procent av jordens befolkning (enligt de senaste siffrorna jag sett rör det sig om ca 1,6 miljarder, vilket ännu mer talar till islams nackdel i den följande analysen — jag använder avsiktligt den lägre siffran så att ingen skall kunna säga att jag missgynnar islam). De har (enligt mailet) mottagit följande nobelpris (listan nedan visade sig innehålla ett antal fel och en korrigerad lista samt motivering till korrektionerna, ges längre fram i texten):

 

Litteratur (1 st):
1988 — Najib Mahfooz

Fredspriset (4 st):
1978 — Mohamed Anwar El-Sadat
1990 — Elias James Corey
1994 — Yaser Arafat:
1999 — Ahmed Zewai

Ekonomi (0 st):

Fysik (1 st):
1979 — Abdus Salam fysik

Kemi (0 st):

Medicin (2 st):
1960 — Peter Brian Medawar medicin
1998 — Ferid Mourad medicin

TOTALT: 8 st

 

Antalet judar i världen uppgår till ungefär 14 miljoner, dvs ca 0,2 procent av jordens befolkning. Följande judar har (fram till och med 2011) tilldelats nobelpriset inom olika områden (även den här listan innehöll ett antal fel — eftersom listan över judiska nobelpristagare är så pass lång ger jag den korrigerade listan direkt — följande lista är således korrigerad och klar, och korrektionerna diskuteras i den följande texten):

 

Litteratur (10 st):
1910 — Paul Heyse
1927 — Henri Bergson
1958 — Boris Pasternak
1966 — Shmuel Yosef Agnon
1966 — Nelly Sachs
1976 — Saul Bellow
1978 — Isaac Bashevis Singer
1981 — Elias Canetti
1987 — Joseph Brodsky
1991 — Nadine Gordimer World

Fredspriset (8 st):
1911 — Alfred Fried
1911 — Tobias Michael Carel Asser
1968 — Rene Cassin
1973 — Henry Kissinger
1978 — Menachem Begin
1986 — Elie Wiesel
1994 — Shimon Peres
1994 — Yitzhak Rabin

Fysik (53 st):
1905 — Adolph Von Baeyer
1906 — Henri Moissan
1907 — Albert Abraham Michelson
1908 — Gabriel Lippmann
1910 — Otto Wallach
1915 — Richard Willstaetter
1921 — Albert Einstein
1922 — Niels Bohr
1925 — James Franck
1925 — Gustav Hertz
1943 — Gustav Stern
1943 — George Charles de Hevesy
1944 — Isidor Issac Rabi
1952 — Felix Bloch
1954 — Max Born
1958 — Igor Tamm
1959 — Emilio Segre
1960 — Donald A. Glaser
1961 — Robert Hofstadter
1961 — Melvin Calvin
1962 — Lev Davidovich Landau
1962 — Max Ferdinand Perutz
1965 — Richard Phillips Feynman
1965 — Julian Schwinger
1969 — Murray Gell—Mann
1971 — Dennis Gabor
1972 — William Howard Stein
1973 — Brian David Josephson
1975 — Benjamin Mottleson
1976 — Burton Richter
1977 — Ilya Prigogine
1978 — Arno Allan Penzias
1978 — Peter L Kapitza
1979 — Stephen Weinberg
1979 — Sheldon Glashow
1979 — Herbert Charles Brown
1980 — Paul Berg
1980 — Walter Gilbert
1981 — Roald Hoffmann
1982 — Aaron Klug
1985 — Albert A. Hauptman
1985 — Jerome Karle
1986 — Dudley R. Herschbach
1988 — Robert Huber
1988 — Leon Lederman
1988 — Melvin Schwartz
1988 — Jack Steinberger
1989 — Sidney Altman
1990 — Jerome Friedman
1992 — Rudolph Marcus
1995 — Martin Perl
2000 — Alan J. Heeger
2005 — Roy Glauber

Kemi (6 st):
1918 — Fritz Haber
2004 — Avram Hershko
2004 — Aaron Ciechanover
2009 — Ada E Yonath
2011 — Daniel Shechtman

Ekonomi (14 st):
1970 — Paul Anthony Samuelson
1971 — Simon Kuznets
1972 — Kenneth Joseph Arrow
1975 — Leonid Kantorovich
1976 — Milton Friedman
1978 — Herbert A. Simon
1980 — Lawrence Robert Klein
1985 — Franco Modigliani
1987 — Robert M. Solow
1990 — Harry Markowitz
1990 — Merton Miller
1992 — Gary Becker
1993 — Robert Fogel
2005 — Robert Aumann

Medicin (45 st):
1908 — Elie Metchnikoff
1908 — Paul Erlich
1914 — Robert Barany
1922 — Otto Meyerhof
1930 — Karl Landsteiner
1931 — Otto Warburg
1936 — Otto Loewi
1944 — Joseph Erlanger
1944 — Herbert Spencer Gasser
1945 — Ernst Boris Chain
1946 — Hermann Joseph Muller
1950 — Tadeus Reichstein
1952 — Selman Abraham Waksman
1953 — Hans Krebs
1953 — Fritz Albert Lipmann
1958 — Joshua Lederberg
1959 — Arthur Kornberg
1964 — Konrad Bloch
1965 — Francois Jacob
1965 — Andre Lwoff
1967 — George Wald
1968 — Marshall W. Nirenberg
1969 — Salvador Luria
1970 — Julius Axelrod
1970 — Sir Bernard Katz
1972 — Gerald Maurice Edelman
1975 — Howard Martin Temin
1976 — Baruch S. Blumberg
1977 — Roselyn Sussman Yalow
1978 — Daniel Nathans
1980 — Baruj Benacerraf
1984 — Cesar Milstein
1985 — Michael Stuart Brown
1985 — Joseph L. Goldstein
1986 — Stanley Cohen
1986 — Rita Levi—Montalcini
1988 — Gertrude Elion
1989 — Harold Varmus
1991 — Erwin Neher
1991 — Bert Sakmann
1993 — Richard J. Roberts
1993 — Phillip Sharp
1994 — Alfred Gilman
1995 — Edward B. Lewis
2003 — Vitaly Ginzburg

TOTALT: 136 st

 

1944 tilldelades tysken Otto Hahn nobelpriset i kemi för upptäckten att atomkärnan hos tunga ämnen (som uran) kan klyvas (vilket är grunden för dagens kärnkraftsteknologi). Hahn hade under 30 år arbetat tillsammans med Lise Meitner, vilken i hög grad bidragit till den forskning som Hahn fick nobelpriset för (Meitner, som var judinna, flydde 1938 från Nazityskland till Sverige — hon arbetade sedan i flera år på FOA och KTH, innan hon 1960 flyttade till Storbritannien). Allmänt så anses att Meitner borde fått dela priset med Hahn (denne kunde inte själv tolka innebörden av sina försöksresultat, utan det var Meitner som först insåg att det handlade om kärnklyvning), men att nobelkommittén inte ville ge henne priset för att hon var kvinna. Eller möjligen för att hon var judinna (antisemitismen i Sverige vid den här tiden var stor och det råder nog ingen tvekan om att många svenskar hade välkomnat Hitlers trupper i vårt land — för att bli av med judarna). Om rätt skall vara rätt borde listan ovan utökas med Lise Meitner!

När jag fick listan såg jag genast, när det gällde judiska pristagare, att det var flera saker som inte stämde. bl a så fanns inga judiska nobelpristagare i kemi angivna, vilket är fel. Dessutom fanns några namn som var helt felaktiga — antingen var fel ämne angivet (fysik i stället för kemi etc) eller också så fanns överhuvudtaget ingen nobelpristagare med det namnet. Listan på judiska pristagare ovan är rättad så gott jag har kunnat (utan att lägga ner hundratals timmar på forskning). Listan gick bara fram till år 2000 och jag har lagt till några namn som tilldelats priset efter detta årtal.

När det gäller de judiska pristagarna i fysik (jag är ju själv fysiker, därför kan jag uttala mig om detta) så finner man många verkligt tunga namn inom fysiken. Ibland delas priset ut för tämligen triviala arbeten eller upptäckter, vilka inte direkt innebär banbrytande ny kunskap, men som ändå räknas som viktiga (mer eller mindre). Men tar vi fysiker i listan ovan som Bohr, Einstein, Born, Feynman, Gell-Man, Prigogine och Lederman, så handlar det om pristagare som verkligen varit banbrytande inom sina områden och som i hög grad förändrat mänsklighetens världsbild.

Beträffande de judiska pristagarna har jag gått igenom listan och gjort stickprov, speciellt när det gäller icke-judiskt klingande namn, för att kontrollera att det verkligen handlar om judar. Jag kan ju ha missat något. Om någon av mina läsare kan bidraga med eventuella rättelser är jag mycket tacksam.

I listan över muslimska nobelpristagare upptäckte jag också ett antal fel.

Där påstås att Peter Medawar (medicinpristagare), som enligt min mening, var en mycket intressant forskare, var muslim. Det stämmer inte alls. Han var visserligen född av libanesiska föräldrar men levde hela sitt liv i England, gift med en engelsk kvinna (etnisk engelsk). Han hyste respekt för religion i största allmänhet men var själv sekulariserad. Han skriver t ex i boken Limits of Science:

… Jag tror att vi med viss rätt kan säga, inte att vi tror på Gud för att Gud existerar, utan snarare att Han existerar för att vi tror på honom… Betraktad som beståndsdel i den totala verkligheten, så har Gud samma grad och typ av objektiv verklighet som andra produkter av vårt själsliv… Jag beklagar att jag inte kan tro på Gud och religiösa svar, eftersom jag tror att det skulle kunna ge tillfredsställelse och tröst för många som behöver detta, om det nu var möjligt att upptäcka och formulera starka vetenskapliga och filosofiska skäl för att tro på Gud… Jag är rationalist… (Peter Medawar i "The question of the existence of God" in The limits of science, 1984, Harper and Row.)

Den som resonerar så kan knappast kallas muslim (jag tror få muslimer skulle räkna honom som muslim, utifrån vad han skriver ovan). Ja han är inte ens en del av den muslimska kulturen. Alltså får vi plocka bort Medawar från listan på muslimska nobelpristagare.

Den andre "muslimske" medicinpristagaren, Ferid Murad, kan inte heller kallas muslim. Han skriver i sin självbiografi på nobelstiftelsens hemsida:

Med denna bakgrund visste jag att jag behövde en rejäl utbildning, så att jag inte skulle behöva arbeta lika hårt som mina föräldrar. Jag visste också, vid 12 års ålder, att jag skulle bli läkare. Mina föräldrar uppmuntrade oss att skaffa en utbildning och ett yrke. Mina bröder och jag växte emellertid upp med stor frihet vare sig det gällde att spara eller spendera dricksen från restaurangen (han syftar här på den restaurang som föräldrarna drev och där Ferid Murad och hans syskon arbetade under sin uppväxt) eller val av karriär. Detta tillämpades också på våra religiösa val, eftersom min far var muslim, min mor baptist och vi uppfostrades i ett katolskt samhälle. Följaktligen blev mina bröder katoliker när de gifte sig med katoliker, och jag döptes i den Episkopala Kyrkan på College. Min hustru är presbyterian sedan mer än 40 år, två av våra döttrar gifte sig med judiska män och en gifte sig med en katolsk man.

Murad kan således inte heller räknas som muslim. Eller hur?

Abdus Salams gravsten. Precis under "21 NOVEMBER" i den engelska texten (mellan orden "FIRST" och "NOBEL" ser man att ett ord är bortslipat.

Och så har vi fysikpristagaren Abdus Salam (1926-1996). Denne tillhörde en sekt, den s k Ahmadiyyarörelsen, vilken skiljer sig avsevärt från islam. Rörelsen grundades av Mirza Ghulam Ahmad av Qadian (1835-1908), i Punjab i Indien. Han gjorde anspråk på att vara den utlovade Mahdi och Messias, som samtliga världsreligioner har väntat på. Ahmadiyyarörelsen ser sig själv som förnyare av islam, dock hävdar de att de inte tillfört någon ny lära utan följer den ursprungliga läran som den siste lagbärande profeten, Muhammad, lärde ut. Enligt en pakistansk lag, som infördes 1984, räknas inte längre anhängare av Ahmadiyyarörelsen som muslimer. Abdus Salam är begravd i sitt hemland Pakistan. På hans gravsten stod ursprungligen (på urdu och engelska) "…1979 blev han den förste muslimske nobelpristagaren för sitt arbete inom fysik." (Salam dog visserligen 1996 men lagen från 1984 rörande Ahmadiyyarörelsen tillämpades inte till en början). Man har därför på senare tid tvingats ta bort ordet "muslimske" från gravstenen och det står numera (se bilden ovan) "…1979 blev han den förste        nobelpristagaren för…." Mullorna har således själva sett till att det inte finns en enda muslimsk nobelpristagare i fysik (tack för det!).

Dessutom var både Medawar, Murad och Salam helt och hållet verksamma i Västvärlden, och utgjorde knappast någon del av den muslimska kulturen.

Elias James Corey anges felaktigt som muslimsk fredspristagare. Han var för det första kristen libanes (verksam i Väst) och dessutom fick han priset i kemi. Ahmed Zewai heter i själva verket Ahmed Zewail och är mycket riktigt nobelpristagare, men inte fredpristagare utan kemipristagare. Vidare har ytterligare 4 muslimer fått fredspriset efter år 2000. En mer korrekt lista blir således, när det gäller muslimska nobelpristagare (fram till och med 2011):

 

Litteratur (1 st):
1988 — Najib Mahfooz

Fredspriset (6 st):
1978 — Mohamed Anwar El-Sadat
1994 — Yasser Arafat
2003 — Shirin Ebadi
2005 — Mohamed El Baradei
2006 — Muhammed Yunus
2011 — Tawakel Karman

Ekonomi (0 st):

Fysik (0 st):

Kemi (1 st):
1999 — Ahmed Zewail

Medicin (0 st):

TOTALT: 8 st (dvs samma antal som i den tidigare listan, men nu är listan korrekt)

Beträffande kemipristagaren Zewail så är han professor i fysik vid ett av toppuniversiteten i USA, California Institute of Technology (även kallat Caltech), i Pasadena. Sina grundläggande fysikstudier gjorde han vid universitetet i Alexandria innan han flyttade till USA, där han sedan doktorerade.

Zewail växte upp i en djupt troende miljö och har vid flera tillfällen försvarat islam (googla t ex på "Ahmed Zewail religion"). Han försöker, precis som Avaroes på sin tid, att visa att det inte finns någon motsättning mellan islam och vetenskap. Problemet är att Zewail då hamnar i konflikt med sharíalagen (som t ex säger att inga naturlagar existerar), dvs han måste gå emot sin egen religions grundläggande dokument för att få ihop det.

Det är uppenbart att Zewail är muslim (fast hans tro skulle knappast godkännas av salafisterna) men samtidigt är hans vetenskapliga bedrifter, som ingen kan ta ifrån honom, inte enbart ett resultat av islam. Eftersom han gjort sin högre utbildning i USA och sedan varit verksam där, är han inte enbart en exponent för islam. Att påstå att han har islam att tacka för sitt nobelpris skulle vara starkt missvisande.

(Någon kanske undrar varför en fysikprofessor får nobelpris i kemi. Svaret är att gränsen mellan fysik och kemi är flytande. Ibland kan fysiker och kemister arbeta med i stort sett samma problem. Förmodligen kunde Zewail lika gärna fått priset i fysik som i kemi.)

 

Listorna ovan anger pristagare utifrån kulturell tillhörighet, oavsett i vilket land pristagarna varit verksamma. Man skulle också kunna göra en lista utifrån hur många pris som gått till världens olika länder (det land där forskningen som lett fram till nobelpriset utförts). En sådan lista finns faktiskt på Wikipedia. Den är dock något tveksam eftersom t ex Zewails kemipris i listan räknas till Egypten, trots att Zewails hela forskarkarriär varit i USA. Men titta gärna på listan och kolla de olika muslimska länderna. Även den här listan säger en hel del.

Oavsett om ovanstående två listor (muslimska och judiska nobelpristagare) är helt korrekta, så framträder ändå en tydlig trend. Av 1,2 miljarder muslimer finns 8 nobelpristagare. Av 14 miljoner judar finns 135 nobelpristagare. Andelen nobelpristagare bland det judiska folket är således 1 446 gånger större än bland muslimerna (det måste väl ändå räknas som en signifikant skillnad). Även om ett eller ett par namn i någon av listorna skulle saknas eller vara fel (så värst många fel kan det inte röra sig om) påverkar detta inte den tendens vi så tydligt ser. Och tittar vi på naturvetenskap, blir siffrorna ännu tydligare (jag räknar här ekonomi till naturvetenskap, eftersom man inom ekonomins teorier ofta använder avancerad matematik — givetvis kan man ha synpunkter på detta). En enda (1) muslimsk nobelpristagare och 117 judiska (här blir andelen judar som fått nobelpriset 10 028 gånger större än när det gäller muslimer — uttryckt i procent blir skillnaden drygt en miljon procent, dvs oavsett hur vi definierar att något är statistiskt säkerställt så torde den skillnad vi diskuterar vara säkerställd bortom varje rimligt tvivel)! Många muslimer skryter över att det i Koranen finns förbluffande vetenskapliga påståenden, som var långt före sin tid. Detta stämmer inte alls. Det tycks i själva verket som att islam och Koranen är inkompatibla med vetenskapligt tänkande. Och det är ju bara att titta hur det ser ut i de länder som styrs utifrån islams principer (och utan oljepengarna skulle det vara mångdubbelt värre).

Medan vi ändå är inne på ämnet nobelpris och judar kan det kanske vara intressant att jämföra andelen nobelpris i naturvetenskap bland icke-judar respektive judar. Vi bortser nu från ekonomipriset. Totalt har 541 personer (om jag räknat rätt) fått nobelpris i fysik, kemi och medicin mellan 1901 och 2010. 103 av dessa pristagare har varit judar (enligt listorna ovan) och 438 således icke-judar (541-103=438). Låt oss säga att jordens befolkning i medeltal varit 4 miljarder under perioden 1901-2010 (1900 var jordens befolkning ca 1,7 miljarder och 2010 6,9 miljarder). Medelvärdet av antalet judar under samma period sätter vi till 14 miljoner. Motsvarande beräkning som gjorts ovan leder då till att vi har 67 gånger fler judiska pristagare än icke-judiska i proportion till de två gruppernas (judar respektive icke-judar) storlekar. Dvs i ämnena fysik, kemi och medicin är andelen pristagare i respektive grupp 6700% större för judar än för icke-judar. Givetvis kan man invända att största delen av tillväxten av jordens befolkning skett efter 1975 och framåt. Å andra sidan är 14 miljoner judar förmodligen en överskattning. I början av 1900-talet fanns runt 6 miljoner judar. 1939 fanns 17 miljoner judar (vilket förmodligen utgjorde en all time high) men efter 1945 fanns bara 11 miljoner kvar (läsaren kan säkert själv räkna ut orsaken).

I gruppen icke-judar finns inräknat gruppen muslimer. Dessa drar givetvis ner statistiken för icke-judar så låt oss räkna bort muslimerna från denna grupp. Vi får då i gruppen icke-judar dra bort 1 från antalet nobelpris och 1,2 miljarder från antalet individer. De nya siffrorna ger att judarna är överrepresenterade relativt världens icke-judiska, icke-muslimska befolkning med en faktor 47, dvs 4700%. Även detta en anmärkningsvärd siffra.

Låt oss slutligen begränsa oss till gruppen fysikpristagare. Mellan 1901 och 2010 fick 189 personer nobelpriset i fysik. 53 av dessa är, enligt listan ovan, judar. Dvs andelen judar bland de som fått nobelpriset i fysik är 53/189=0,28=28% samtidigt som judarna utgör 0,2% av jordens befolkning. De är alltså överrepresenterade med en faktor drygt 100!

Man skulle givetvis kunna göra mycket mer exakta analyser än vad jag gjort ovan (där jag gjort förenklade antaganden) men slutsatsen skulle ändå bli i princip densamma, nämligen att judar är anmärkningsvärt överrepresenterade när det gäller nobelpris i naturvetenskap. Och muslimer är anmärkningsvärt underrepresenterade (både i förhållande till judar och till icke-muslimer). Läsaren får givetvis själv dra sina slutsatser utifrån de fakta som presenterats ovan, men rimligen borde ovanstående resultat säga något om judendom respektive islam! Jag ger mig inte in på några försök att här förklara det judiska folket särställning när det gäller naturvetenskap utan nöjer mig med att konstatera fakta.

Lite mer fakta: Huvudsakligen så finns två grupper av judar; ashkenaziska och sefardiska. Aschkenazi utgör den största gruppen och har sina rötter i Central- och Östeuropa medan sefardi kommer från de judar som till en början bosatte sig på den iberiska halvön (Portugal, Spanien). Speciellt aschkenazi utmärker sig signifikant inom områden som vetenskap, teknologi, politik, juridik och business. Och även inom film och musik. Endast 2% av USA:s befolkning är aschkenaziska judar samtidigt som 27% av USA:s nobelpristagare under 1900-talet var aschkenazi. Av de som tilldelades Fieldsmedaljen (av många ansedd som matematikens högsta utmärkelse) var 25% aschkenazi och av de som tilldelades ACM Turing Award (en av datavetenskapens mest prestigefyllda priser) var 25% aschkenazi likaså. Även inom filmbranschen utmärker sig aschkenazi — 38% av de regissörer som tilldelats en Oscar har varit aschkenaziska judar. Dessa utgör f ö en tredjedel av studenterna vid USA:s åtta toppuniversitet (Harvard, Yale etc). I Ungern 1930 utgjorde aschkenazi 6% av befolkningen medan 55% av läkarna, 49,2% av advokaterna, 30,4% av ingenjörerna och 59,4% av högre banktjänstemän var aschkenazi. I England är aschkenaziska judar överrepresenterade jämfört med genomsnittet för hela befolkningen, när det gäller nobelpris, med en faktor 8 (Klicka här för källor till dessa siffror).

Nobelprisen i litteratur och fred är tämligen ointressanta i detta sammanhang. Här handlar det inte om bevisbara, vetenskapliga resultat utan till stor del om åsikter och även politisk korrekthet. USA:s president Barack Obama fick t ex fredspriset innan han överhuvudtaget åstadkommit något som president (det länder Obama till heder att han inte kom till Oslo och hämtade sitt pris). Någon sade lite elakt att hans främsta merit som fredspristagare var att han inte hette George W Bush (här gjorde norska nobelkommittén bort sig grandiost och frågan är om fredspriset som symbol någonsin kommer att återhämta sig). Som framgår av listan över muslimska pristagare så har också Yasser Arafat fått fredspriset. Om Arafat kunde få det, kan man enligt min mening lika gärna ge det postumt till Adolf Hitler. Någon skrev i en artikel (har glömt bort var och när), "Fredspriset mördades av Yasser Arafat och begravdes av Barack Obama".

Givetvis kan det vara svårt att stoppa in människor i fack som muslim respektive jude, vilket ju görs i ovanstående listor. Tänkandet både i den judiska och den muslimska kulturen har emellertid vuxit fram ur respektive religioner. Därför behöver man inte vara utövande jude eller muslim för att vara påverkad av respektive religion eller kultur. Man kan t ex fråga sig om det är meningsfullt att kalla en sekulariserad jude för jude? Jag tror att det kan vara det (i allmänhet). Även sekulariserade judar står med ena foten i Gamla Testamentet och dess tänkande. Den judiska kulturen är oerhört stark (även om det givetvis finns judar som helt brutit med den — men även dessa kan i alla fall vara starkt influerade av det judiska tänkandet) och de flesta judar lever mer eller mindre i den judiska kulturen (i vid mening), vare sig de är sekulariserade eller ej. Det starkaste argumentet för att räkna någon som jude torde rimligen vara att denne själv identifierar sig som jude. Å andra sidan, om någon vuxit upp i den judiska kulturen och sedan tagit avstånd från denna (dvs inte längre identifierar sig som jude), så är denna person i alla fall så påverkad av judendomen och det judiska tänkandet att vederbörande ändå kan ses som en exponent för judendomen. Motsvarande gäller givetvis också muslimer.

Det finns kanske några enstaka namn i listan över judiska nobelpristagare som borde plockas bort (det kan ju också gälla listan över muslimska pristagare — fast då blir det inte många kvar). Men oavsett om några judiska namn borde plockas bort eller ej, och oavsett om vi räknar in samtliga "muslimska" nobelpristagare som jag avfärdar ovan, så påverkar detta inte resultatet annat än marginellt. En miljon procents skillnad är så överväldigande att det inte spelar någon som helst roll för mina slutsatser om några namn skulle försvinna eller tillkomma i någon av listorna.

Det tänkande som finns inom islam uppmuntrar uppenbarligen inte till att ägna sig åt vetenskapligt arbete eller över huvud taget att tänka eller försöke skapa en bättre värld. Och det är ju inte så konstigt. Islam grundades på 600-talet av en enkel, vanlig man, Muhammed, som förmodligen inte ens kunde läsa eller skriva. Koranen, som enligt islam är dikterad för Muhammed av ärkeängeln Gabriel, är enligt min mening författad av Muhammed själv, vilket jag ger många indicier på i mina artiklar om islam. Islam avspeglar således den människosyn, kvinnosyn och det intellektuella klimat som kännetecknade den kultur i vilken Muhammed växte upp (och som än idag tycks känneteckna den arabiska kulturen — det är kanske därför som islam tar sig sina minst sympatiska uttryck i den arabiska varianten av islam (t ex wahhabismen, som har sina rötter i Saudiarabien). Att komma med ett dylikt påstående anses i dagens Sverige vara en grov kränkning av muslimerna. Godhetskören tuggar fradga när de hör sådant. Men för det första så är inte kritik eller analys kränkning. Allt måste kunna analyseras och diskuteras, och speciellt då en religion som gör anspråk på att sitta inne med den absoluta sanningen om den totala verkligheten, och vars mål är att erövra hela världen och tvinga alla människor att bli muslimer (eller dö!). Dessutom så kritiserar muslimerna den kristna tron och hävdar att den är en falsk religion, vilket de har all rätt att göra. Men då får de också tåla att själva bli kritiserade.

För det andra så anser egentligen den hjärndöda Godhetskören precis samma sak som jag, dvs att Koranen är författad av Muhammed själv. De flesta medlemmarna i denna illustra kör är ju ateister, och självklart kan de inte på allvar tro att Koranen är dikterad av en ängel, eftersom det i deras världsbild inte finns några änglar. Men i den politiskt korrekta hjärnan så är vilka motsägelser som helst tillåtna, eftersom varje form av seriös analys är förbjuden (om den kommer fram till fel slutsatser, dvs slutsatser som inte stämmer med ideologin). Därför kan den politiskt korrekta hjärnan, samtidigt som den förnekar existensen av änglar, på samma gång bli upprörd över att någon vågar förneka att en ängel skrev Koranen.

Eftersom Koranen, enligt muslimerna, är dikterad av Gud själv (genom en ängel), är den höjd över varje form av kritisk och objektiv granskning. Därför lever dagens muslimer rent mentalt på 600-talet, samtidigt som de använder modern teknologi. Men att använda teknologi är inte samma sak som att kunna uppfinna och utveckla teknologi. Antalet nobelpristagare i naturvetenskap (och även antalet teknologiska innovationer och patent) bland muslimer respektive judar talar sitt tydliga språk, oavsett vad Godhetskören påstår (läs t ex denna blogg, där jag ger ett stort antal exempel på teknologi och vetenskap i dagens Israel).

Ovanstående analys visar på en avgrundslik skillnad mellan Koranen och Bibeln när det gäller intellektuell standard och rätten och förmågan att tänka fritt.

---

Läs vidare här: Till försvar för Västvärlden och dess västvärden
Till Huvudsidan om islam