"Godhet utan vishet och utan
gränser är bara en annan
form av ondska."
(John Paterson)

"Det är synd att 99% av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(Okänd)

"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)

"När försiktigheten finns överallt,
finns modet ingenstans."
(den belgiske kardinalen Mercier)

"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)

"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(Hört på Axesskanalen)

"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)

"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)

Senast ändrad: 2024 02 29 13:30

Om Koranbränningar

Föreliggande artikel hade passat bäst på min blogg (se länk längst ned i menyföstret till vänster), men eftersom det var ca 5 år sedan jag senast skrev där, är det nog inte så många som hittar dit numera. Därför lägger jag artikeln på min hemsida i stället.

Låt mig inledningsvis berätta en historia hämtad från ett amerikanskt college på 1990-talet (namnen är fingerade).

Vid detta college fanns en väldigt trevlig, manlig elev vid namn Bud. Denne hade fantastiska studieresultat och var också en första rangens sportsman (kapten i fotbollslaget med mera) och var beundrad av både lärare och elever. Bud såg dessutom oerhört bra ut och var extremt trevlig och nästan alla tjejerna var mer eller mindre kära i Bud. Men, den "trevlige killen" bar på en mörk hemlighet. Han var psykopat av värsta slag och hade sadistiska tendenser. Flera av de tjejer han dejtat hade råkat illa ut och blivit grovt våldtagna av honom, men vågade inget säga, eftersom de visste att ingen skulle tro dem. De skulle med all sannolikhet ha blivit totalt utfrusna av både lärare och elever och alla hade trott att de anmält Bud som hämnd för att han inte ville gifta sig med dem.
Men nu var det så att en av tjejerna hade råkat så illa ut, att hon några månader senare tog sitt liv. Hon hade en syster vid namn Sara, som hon berättat allt för, och efter självmordet beslöt sig Sara att sätta stopp för psykopaten Bud en gång för alla. Hon insåg emellertid att hon var tvungen att gå varsamt fram och använda list för att inte själv råka illa ut. Så hon gillrade en fälla för Bud. Vid den årliga Vårbalen var det tradition att eleverna spelade upp en teaterpjäs som de själva skrivit och som hade anknytning till skolan. Tanken var att pjäsen skulle innehålla både humor och allvar. Sara, som var känd bland de andra eleverna som en duktig skribent, erbjöd sig att skriva manuset för årets pjäs. Hon insisterade på att Bud, som gillade att spela teater, skulle spela en av de två huvudrollerna, och denne gick med på detta. Sara skulle själv spela den andra huvudrollen.
Och nu var den stora kvällen inne och ridån gick upp. Bud hade visserligen läst manuset innan men hade inte uppfattat så mycket mer än sin egen roll och förstod inte att pjäsen hade ett djupare syfte än bara underhållning. Under pjäsens gång blev Bud alltmer provocerad av Saras rollfigur och till slut brast det för honom och han blev fullständigt, okontrollerat rasande. Sara spädde på ytterligare med lite improvisation och det slutade med att Bud, inför hela skolan, kastade sig över Sara och försökte strypa henne (på riktigt) under det att han vrålade de mest fruktansvärda obsceniteter. Som tur var stormade några stora killar upp på scenen och räddade Sara. Och nu, när Bud var avslöjad, strömmade våldtäktsanmälningarna mot honom in till polisen i staden. Det hela slutade med att Bud försvann från skolan för att avtjäna ett långt, långt fängelsestraff.

Och då undrar kanske någon varför jag berättar denna historia. Det var ju koranbränningarna vi skulle prata om. Svaret är att det finns vissa beröringspunkter mellan denna historia och koranbränningarna. Sara visste att Bud var en hemsk psykopat som hade skadat många, många tjejer och hennes mål var att avslöja honom och stoppa honom för gott (en sådan person som Bud hör hemma i ett fängelse under resten av sitt liv — vem vet, hade inte Bud stoppats här, hade han kanske så småningom blivit seriemördare). Men, eftersom en psykopat ofta har förmågan att förföra och trollbinda människor, måste man gå listigt tillväga för att få denne på fall. Och det lyckades ju Sara med.

Jag kan inte tala för alla koranbrännare, men jag tror att en del (speciellt de som själva är tidigare muslimer) helt enkelt vill avlöja islam, ungefär som Sara ville avslöja Bud. De vet att kritik mot islam inte tas väl emot i Sverige och inser det meningslösa i att komma med sakargument. Därför vill de provocera islam till att visa sitt rätta ansikte och därmed bli avslöjad inför hela svenska folket. Och de vill göra detta innan det är för sent, dvs innan islam blivit så etablerat i Sverige att det inte finns någon återvändo.

När nazisterna tog över Tyskland var de listiga. De byggde upp paramilitära kamporganisationer (SA och SS) med motiveringen att de behövde livvakter under sina samlingar och möten för att skydda sig mot kommunisternas protestdemonstrationer. Och denna motivering var inte helt fel, eftersom kommunisterna, i vanlig ordning, använde våld för att skrämma människor att underkasta sig (dvs de var inte mycket bättre än nazisterna i detta avseende och hade kommunisterna fått makten hade Tyskland i stället blivit en stalinistisk diktatur). Så småningom hade SA och SS vuxit sig så starka (1934 hade enbart SA fyra miljoner medlemmar) så att deras våldskapital var mycket större än polisens (ungefär som det snart kommer att vara när det gäller gängen i dagens Sverige). När Hitler i januari 1933 blev Rikskansler och fick i uppdrag att bilda regering, upplöste han Riksdagen några dagar senare och utnämnde sig mer eller mindre själv till enväldig diktator (der Führer). Efter ytterligare någon månad hade allt motstånd mot nazismen upphört — alla som uttryckte öppen kritik mot Hitler mördades eller hamnade i koncentrationsläger. Och därmed fanns ingen återvändo. Ingenting kunde hindra Hitler att behålla makten. Och ingenting kunde hindra Andra Världskrigets fasor och den nästan totala förstörelsen av Tyskland (och stora delar av Europa och Asien).

Kanske ser vissa koranbrännare det som sin uppgift att varna Sverige innan det är för sent. Medan det fortfarande finns en möjlighet att vrida klockan tillbaka och hindra ett islamistiskt maktövertagande. De hoppas antagligen att deras provokationer skall få muslimerna att begå ett megaterrordåd i Sverige med tusentals döda. Därmed skulle Sverige antagligen förvandlas till en polisstat (nästan alla svenskar skulle förmodligen gå med på detta efter ett eller flera sådana terrordåd). Och med en polisstats utomjuridiska befogenheter skulle det vara möjligt att stoppa islams framväxt och slänga ut alla muslimer som hotar vårt land. Även de som är svenska medborgare. Det kan inte uteslutas att det ligger något i koranbrännarnas tankgångar. Kanske måste Sverige bli en polissstat för att hindra att islam tar över?! Med dagens lagstiftning och kraftlösa polis och urusla polisledning i kombination med handlingsförlamade politiker, har jag svårt att se hur man t ex skulle kunna få bukt med gängen. Ingen av de åtgärder som hittills föreslagits har, enligt min mening, någon som helst chans att stoppa gängens ökande inflytande över Sverige.

För övrigt är det ganska intressant att ta del av debatten kring koranbränningarna. Våra politiker, journalister och intellektuella tycks inte riktigt veta på vilket ben de skall stå. De vill ju försvara yttrandefriheten samtidigt som de inte vill såra muslimerna. Dessutom tänker de praktiskt, eftersom koranbränningarna, förutom att de kan leda till terrordåd, också kan leda till att hela islamvärlden totalt bokottar all handel med Sverige. Vilket i sin tur kan medföra att ytterligare länder bojkottar Sverige för att visa sitt stöd för islam. Detta kommer knappast att gynna den svenska kronans värde eller vår BNP.

Tidigare har alla våra politiker, även många kristna sådana, försvarat grova angrepp på kristendomen, t ex Elisabeth Ohlson Wallins vidriga fotoutställning Ecce Homo (jag skulle vilja kalla den för "Ecce Diabolo", eftersom den hädar Jesus Kristus å det grövsta), som bl a visades under en högmässa i Uppsala Domkyrka, och mycket, mycket annat. År 2019 publicerade t ex SVT ett humorklipp i sociala medier med komikern Per Andersson sjungandes naken om bland annat Jesus Kristus samtidigt som ett krucifix täckte hans könsorgan. Kristna från Mellanöstern — många från länder där kristna förföljs — protesterade utanför SVT-huset och krävde en ursäkt. SVT stod dock på sig och hävdade att det var ”viktigt för yttrandefriheten” och att "vi kan inte begränsa oss utifrån vem som kan tänkas bli upprörd". Och jag håller med SVT, eftersom jag står på yttrandefrihetens sida. Varje form av begränsning av yttrandefriheten bidrar till att den långsamt kommer att försvinna, eftersom om man börjat ge efter har man inlett en väg som inte har något slut. Vill vi ha kvar yttrandefriheten i vårt land, måste den gälla allmänt och också tillåta kritik och även hån och löje gentemot islam. Uttalandet "vi kan inte begränsa oss utifrån vem som kan tänkas bli upprörd" måste inkludera också islam!

Personligen känner jag inget behov av att häda eller håna andra religioner. Jag skulle inte själv utan vidare bränna en koran offentligt. En del av de som bränner koraner resonerar antagligen som jag antyder ovan, och de får ju själva stå för detta. Men de kanske tycker att det är värt det (problemet är att andra eventuellt kommer att dö på grund av deras koranbränningar — men det är viktigt att komma ihåg att dessa dödfall inte är koranbrännarnas fel utan skulden faller helt och hållet på de som utför eventuella terrordåd).

Men även om jag inte vill häda eller håna andra religioner, tar jag mig friheten att kritisera andra religioner. Jag har ju en hel avdelning på min hemsida där jag går igenom de stora världsreligionerna. Där förekommer skarp kritik mot bl a islam. Men det är helt annan sak. Islam gör anspråk på att utgöra den yttersta sanningen, och har som mål att tvinga alla människor på jorden att ansluta sig till denna religion (alternativet är att halshuggas) och måste givetvis granskas med lupp och mikroskop på alla sätt och vis. Allt annat vore otänkbart. För övrigt så framför muslimer ofta skarp kritik mot den kristna tron, som de menar är en falsk religion. Så varför skulle inte jag få kritisera islam?!

Jag har ingen aning om hur många som bränner koraner i Sverige. Jag känner bara till två. Jag tror inte att de som bränner koraner gör det enbart för att häda och såra. En del gör det antagligen av skäl som angetts ovan, dvs att avslöja islam innan det är för sent. Jag gissar att detta gäller för dansken Rasmus Paludan. Men det kan ju också handla om politik. Man skulle kunna tänka sig att en koranbrännare är anställd av, eller är agent för, länder som Iran eller Saudiarabien. Avsikten skulle då kunna vara att tvinga fram lagar i Sverige och Europa som i förlängningen förbjuder all kritik av islam. Ett annat motiv skulle kunna vara att man av olika skäl vill straffa Sverige genom att skada Sveriges ekonomi eller Sveriges diplomatiska relationer med andra länder. Eller också vill man (t ex Iran) skaffa sig ett moraliskt övertag över Sverige typ, "Ni anklagar oss för att bryta mot de mänskliga rättigheterna, men är ni så mycket bättre, som tillåter hädelse av andra människors allra heligaste tro!" En ytterligare möjlighet är att det är Putin som ligger bakom, som straff för att Sverige hjälper Ukraina med vapen etc. Eller för att hindra Sveriges medlemskap i NATO (Erdogan, som har makt att hindra Sveriges inträde i NATO, uppskattar knappast att Sverige tillåter koranbränningar). Politik är ju ett ruttet rävspel och inga medel är förbjudna för att nå sina mål.

På nyhetssajten Omni skrev man den 2/9 2023, i en artikel med rubriken "Koranbrännare har möjliga band till iranska regimen", om Salwan Momika (en av de personer som offentligt bränt koraner i Sverige:

Salwan Momika, som ligger bakom en stor del av koranbränningarna i Sverige, kan ha kopplingar till regimen i Iran, rapporterar DN. Tidningen skriver att Momika har varit aktiv i två irakiska milisgrupper — som stöttas av Iran — i flera års tid. Den svenska regeringen har tidigare pekat ut Iran för att driva påverkansoperationer mot Sverige. Iranexperten Rouzbeh Parsi är öppen för att Iran utnyttjar koranbränningarna i Sverige för att främja egna intressen.

Och så kommer vi då in på hur koranbränningarna och hädelse av religioner har hanterats i den svenska debatten. Att våra politiker och intellektuella etc (t ex statsminister Kristersson) vid flera tillfällen försvarat rätten att håna och häckla kristendomen visar bara att de är måna om yttrandefriheten. Så långt är allt ok. Men vad som inte är ok är att samma politiker och intellektuella etc (inte alla men alltför många) samtidigt vill inskränka rätten att håna och häckla islam. De vet givetvis att Jesus uppmanade sina efterföljare att älska sina fiender och vända andra kinden till om de blir slagna. Jesus var en Fridsfurste. De vet också att islam inte är lika förlåtande. Muhammed var en Krigarhövding. Koranen säger bl a:

Deras lön, som bekämpa Gud och hans apostel [dvs Muhammed] och anstifta ofärd på jorden [som t ex hånar eller motarbetar islam], varder blott, att de dödas eller korsfästas, eller att deras händer och fötter avhuggas korsvis, eller att de förvisas ur landet. Detta varder deras skam i detta livet och i det tillkommande väntar dem ett förskräckligt straff (sura 5:37).

Observera! IS tillämpade exakt det som denna koranvers uppmanar till! Jesus säger att "Den som har sett mig har sett Fadern", dvs genom Jesus vet vi vem Gud är. Jag skulle vilja säga att "Den som har sett IS har sett Allah", dvs genom IS vet vi vem Allah är. IS har ju in i minsta detalj följt koranens anvisningar i allt!

Jag misstänker att kristendomens respektive islams inställning till våldsanvändning ligger bakom våra politikers och journalisters och intellektuellas schizofrena attityd när det gäller hån och kritik av dessa två religioner. Det vore passande om våra politiker etc öppet kunde erkänna detta. Det faktum att det är ofarligt att kritisera kristendomen medan det kan vara livsfarligt att kritisera islam, talar gott för kristendomen. Eller hur? Åtminstone borde det göra det för en normal människa.

Om vi nu skall vara ärliga så är det uppenbart att orsaken till att man i Sverige tillåts att säga vad som helst om kristendomen medan krav nu finns på att detta inte skall gälla islam, helt enkelt är rädslan för konsekvenserna av att häda islam. Någon sådan rädsla när det gäller att häda den kristna tron finns inte, eftersom kristendomen handlar om kärlek och inte om våld och tvång. Personligen anser jag det vara livsfarligt att ge efter för muslimernas krav på förbud mot koranbränningar etc. Detta innebär helt enkel att vi beträder ett sluttande plan, där det till slut blir förbjudet att framföra minsta kritik till och med mot islams kvinnosyn och stening av homosexuella.

För några år sedan läste jag i en engelsk tidning att vissa muslimska grupper framfört kritik mot julskyltningen, och krävt att denna skall upphöra, eftersom den kränker deras tro! De menar att julfirandet innebär att man hädar Gud, dvs Allah. Börjar man ge efter för totalitära grupperingar, finns emellertid inget slut på deras krav. De nöjer sig inte förränn de fått allt! Alltså är det lika bra att de inte får någonting alls.

© Krister Renard