"Godhet utan vishet och utan
gränser är bara en annan
form av ondska."
(John Paterson)

"Det är synd att 99% av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(Okänd)

"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)

"När försiktigheten finns överallt,
finns modet ingenstans."
(den belgiske kardinalen Mercier)

"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)

"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(Hört på Axesskanalen)

"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)

"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)

I min svaghet är jag stark

Vem minns inte den fruktansvärda tragedin i Columbine High School i Littleton i april 1999?! Två beväpnade elever tog sig den 20 april det året in på skolan och innan dramat var över hade de mördat 13 personer innan de slutligen tog livet av sig själva. Allt i ett sjukt försök att ära Hitlers födelsedag.

Bland de personer som mördades fanns bland annat Rachel Joy Scott, en aktiv 17-årig kristen flicka med en brinnande tro. En annan kristen flicka, Cassie Bernall, som några år tidigare blivit frälst och sedan blivit befriad från missbruk och ockultism, mördades också.

De två mördarna kände Rachel Scott. Hon hade vittnat för dem om Jesus bara en vecka innan tragedin. Rachels pappa berättade följande för den kristna tidningen Magazinet:

De sköt också en annan troende flicka som hette Cassie Bernall, sedan hon hade svarat "ja" på frågan om hon trodde på Gud. Men då de såg Rachel i biblioteket visste de redan att hon var frälst. De sköt henne med fyra kulor i kroppen, på ett sådant sätt att hon inte dog omedelbart. Den ene av dem gick sedan fram till henne och frågade om hon fortfarande trodde på Gud. Och hon sade "Ja, jag tror på Honom". Då avrättade de henne med ett skott i huvudet. (nr 3/2000)

Hur vet man då vad som hände, eftersom alla inblandade är döda? Jo Rachels lillebror Craig, 16 år, såg sin syster skjutas till döds men räddade sitt eget liv genom att spela död.

I sin dagbok skrev Rachel exakt på dagen ett år innan massakern:

Jag vet inte vad det är... men det känns som ett mörker kommer. Det är så hårt. Så tungt och kallt. Sådana som har varit mina vänner drar sig undan. Jag vet inte varför. Men Gud, jag litar på dig och Du vet att jag är överlåten åt dig. Jag vill ge dig hela mitt liv, och inte bara leva för dig när allt är lätt. Jag är din ända in i döden..."

Rachels pappa, Darrell (se bild nedan), reser nu runt i amerikanska skolor och talar om våld och vad man kan göra åt detta. Elevernas uppmärksamhet och respekt är total. Skolans kristna grupp är med och står baktill på scenen och håller i femton stora tvåmeters kors, som representerar varje tonåring som dog i Littleton. Det är inte ett föredrag som Darrell håller utan snarare en predikan, där han berättar om Rachels liv och sista dagar. Den svenske collegestudenten Mikael Söderberg berättade följande från Darrells besök i hans skola:

Det var fantastiskt! Cirka 120 ungdomar på min skola hade givit sina liv till Jesus när han var färdig. Gång på gång kom han tillbaka till att hans mål var att hjälpa ungdomarna fram till den Jesus som Rachel kände. Det var hans kallelse -- det Gud hade sagt till honom att göra. Inte ett öga var torrt i lokalen när han hade slutat..."

Och inte bara ungdomar har påverkats av Rachels vittnesbörd genom sin pappa. Två gånger har han kallats till president Clinton. Han har också medverkat i Larry King talk-show. När Darrell fick frågan hur många ungdomar som hade kommit till tro genom en 17-årig flickas beslut att inte förneka sin Herre ens då det kostade hennes liv, svarar han efter en stunds tystnad, "Förmodligen tiotusentals".

Två månader efter skotten i Littleton blev Darrell kallad till Kongressen för att ge sin åsikt om hårdare vapenlagar i skolorna. Darrell bad till Gud om att Gud skulle ge honom vad han skulle säga, och Gud gav honom ett tal ord för ord som sedan publicerats i tidningar över hela USA. Här följer ett utdrag ur talet:

"Jag är här i dag för att understryka att Columbine inte bara var en tragedi - det var en andlig händelse som borde tvinga oss att se var den verkliga skulden ligger. För den finns i det här rummet (dvs i Kongressen). Jag skrev en dikt för fyra nätter sedan för att ge uttryck för mina känslor:

Your laws ignore our deepest needs. Your words are empty air. You've stripped away our heritage. You've outlawed simple prayer. Now gunshots fill our classrooms. And precious children die. You seek for answers everywhere. And ask the question "WHY"? You regulate restrictive laws. Through legislative creed. And yet you fail to understand. That God is what we need!

[Era lagar ignorer våra djupaste behov. Era ord är tomma. Ni har berövat oss vårt arv. Ni har olagligförklarat vanlig enkel bön. Nu fyller pistolskott våra klassrum. Och dyrbara, älskade barn dör. Ni söker svar överallt. Och frågar "Varför?". Ni stiftar restriktiva lagar. Lagen är er trosbekännelse. Och ändå förstår ni inte. Att det är Gud vi behöver!]

Män och kvinnor består av tre delar - kropp, själ och ande. När vi vägrar att acceptera den tredje delen av oss själva, skapar vi ett tomrum som tillåter ondska, fördomar och hat att fylla oss och skapa kaos. Tidigare fanns ett tydligt andligt inflytande i våra skolor -- många colleges började som teologiska seminarier -- men vad har nu hänt med vår nation? Vi har vägrat att ge ära till Gud, och genom detta har vi öppnat dörren för hat och våld. Och då något fruktansvärt, som tragedin i Columbine, inträffar, är "nya lagar" och "hårdare tag" det enda vi pratar om. Vi behöver inte nya lagar, eller metalldetektorer i skolorna. Det verkliga problemet bor i våra egna hjärtan. Det vi verkligen behöver är en förändring av hjärtat, och ett ödmjukt erkännande att vår nation grundades på tron på Gud. När min son Craig låg under ett bord i skolans bibliotek och såg sin syster och vän mördas, tvekade han inte att be i skolan, och jag tror inte någon härinne hade förvägrat honom den rätten. Till unga människor i Amerika och över världen: våga gå in i det nya millenniet med ett heligt uppror mot en lagstiftning som våldför sig på ditt samvete och förnekar din gudagivna rätt att kommunicera med Gud. Den 20 april 1999, i Columbine High School, fördes bön tillbaka in i den amerikanska skolan, och min dotters död var därmed inte förgäves."

Nu kanske någon tycker att ovanstående var inte mycket till underverk. Borde inte Gud i stället ha ingripit och förintat mördarna genom en blixt från himlen? Men Jesu verk är inte grundat i maktens språk. Den kristna tron kommer underifrån och verkar uppåt och utåt. Den förvandlar människors inre till skillnad från mänskliga ideologier som kommunismen, vilken skapar sitt samhälle genom att utifrån tvinga människor att leva och agera i enlighet med läran. Det är så typiskt för kristendomen att den är som starkast när den är som svagast. När Moder Théresa dog ställde man in sändningarna i de statliga TV-kanalerna i Indien och sände sorgemusik. Kärleken besegrar ondska och lidande, inte genom styrka och våld, utan genom att älska! Rachel Scott dog och kom till himlen. Genom sin död har hon förmodligen vunnit fler människor för Gud än vad hon hade gjort som levande. Låt mig avsluta med en dikt Rachel skrev i sin dagbok den 16 april, dvs fyra dagar innan hon dog:

Om du skulle dö i dag Vad skulle då hända? Vart skulle du komma? Morgondagen är inget löfte, bara en möjlighet Den kanske inte kommer. Efter döden, vad kommer sedan? Var tillbringar du din evighet? Kommer du att få ett evigt liv med en Far som älskar dig, Eller rycks du för alltid ut ur Hans armar?

Tillbaka till avsnittet om "Underverk och bönesvar -- finns det?"
Tillbaka till avsnittet om "Finns verkligen demoner?"