"Godhet utan vishet och utan
gränser är bara en annan
form av ondska."
(John Paterson)

"Det är synd att 99% av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(Okänd)

"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)

"När försiktigheten finns överallt,
finns modet ingenstans."
(den belgiske kardinalen Mercier)

"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)

"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(Hört på Axesskanalen)

"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)

"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)

Senast ändrad: 2024 02 29 13:30

Om Gud vet allt som kommer att hända så är ju allt förutbestämt. Hur kan Gud straffa oss för att vi gör det som det är förutbestämt att vi skall göra?

Bibeln är full av profetior, som talar om vad som kommer att hända i framtiden. Många människor uppfattar detta som att allting är förutbestämt eller lagbundet. Hur skulle annars Gud kunna veta vad som skall ske? Och om det nu var förutbestämt att t ex Judas skulle förråda Jesus, hur kan Gud då döma Judas?! Denne hade ju inget val, utan gjorde bara det han måste göra. Gud är således orättfärdig när han dömer människor, eftersom deras handlingar är förutbestämda.

Om allt är förutbestämt, finns det i princip två alternativ, ett övernaturligt och ett naturligt:

1. (den övernaturliga förklaringen). Gud har övernaturligt bestämt vad som skall ske (ungefär som att den som gör ett dataspel kan bestämma exakt vad som skall ske, hur olika figurer skall reagera i en viss situation etc). Detta är t ex den syn på Gud (Allah) som islam har. Låt mig ge några exempel hämtade från Koranen:

Det händer ej att en själ dör annat än genom en tidsbestämd skickelse på Guds tillskyndan (Sura 3:139).
Om han vill, låter han eder förgås, människor, och låter andra komma, ty Gud har makt därtill (Sura 4:132).
Vi hava ju för helvetet skapat en mängd djinner [onda andar eller demoner] och människor, de där hava hjärtan, som de ej förstå med, ögon som de ej se med, och öron som de ej höra med (Sura 7:178).
...och då Gud vill människor ont, finnes ingen möjlighet att avvärja det, och de hava ingen beskyddare honom förutan (Sura 13:12).
Men om vi [dvs Allah] vilja, dränka vi dem, utan att de få någon hjälpare, och de kunna ej frälsas (Sura 36:43).
Ingen hemsökelse hemsöker någon utan att den sker på Guds tillskyndelse, och den som tror på Gud, hans hjärta vägleder han; jag Gud är allvetande (Sura 64:11).

Allah dödar således människor när han har lust. Vissa människor är skapade för helvetet (dvs från början avsedda att hamna där). Allt lidande är bestämt av, och kommer från, Allah etc. Inte undra på att ett av de vanligaste uttrycken i muslimvärlden är "Insha Allah", dvs "Om Allah vill". Man kan aldrig veta vad Allah vill. Man kan bara hoppas på det bästa. Sådan är inte Bibelns Gud, som älskar varje människa med evig kärlek, och som själv kom ned till jorden för att dö för våra synder, i vårt ställe. Och som dröjer med domen, som Petrus säger, för att så många som möjligt skall bli räddade.

2. (den naturliga förklaringen). Gud har en närmast oändlig matematisk kapacitet, och kan därför räkna ut vad som kommer att ske, med hjälp av naturlagarna. Varje atom följer dessa lagar, och eftersom människan består av atomer, är även hennes beteende lagbundet. Detta alternativ innebär att man reducerar Gud till vår egen, mänskliga nivå. Gud blir helt enkelt en supermänniska.

Vi människor kan ju på detta sätt förutsäga vad som kommer att hända i vissa situationer. Alla maskiner vi konstruerar, bygger på detta. Kopplar vi ihop ett antal transistorer, motstånd, kondensatorer etc på ett visst sätt, ja då kan vi förutsäga att den anordning vi nu har, kommer att fungera som en radiomottagare. Hur kan vi göra det? Jo, naturen är lagbunden, och för många enkla system, där vi har full kontroll över alla systemets delar (som t ex maskiner), kan vi med hjälp av fysikens, kemins etc lagar i kombination med matematik och logik, förutsäga hur systemet kommer att bete sig i framtiden. Vår erfarenhet säger oss att detta fungerar mycket bra när det gäller maskiner och i viss mån andra, förhållandevis enkla, materiella fenomen.

Resonemanget kan utvidgas till att gälla hela universum, åtminstone i princip. Om vi i ett visst givet ögonblick känner läge och hastighet för alla atomer i universum, kan vi i princip räkna ut allt som någonsin har skett och allt som någonsin kommer att ske. Detta gäller under förutsättning att alla processer är lagbundna, vilket tycks vara fallet. I praktiken är det givetvis omöjligt att känna läge och hastighet för varje atom i universum. Dessutom blir de åtföljande ekvationer olösliga, både i praktiken och i teorin. Den franske 1800-talsmatematikern och -fysikern Laplace tänkte sig ett överlägset intellekt, som hade kapacitet att både känna till alla atomers läge och hastighet, samt också klara av den matematiska delen av problemet. Detta intellekt skulle då kunna räkna ut allt som någonsin har skett och allt som kommer att ske, vilket innebär att allt är förutbestämt. Någon fri vilja kan inte existera i ett sådant universum. Tanken att allt är förutbestämt på grund av universums lagbundenhet brukar kallas determinism. Att vi i praktiken inte kan förutsäga vad som kommer att ske, gör inte universum mindre deterministiskt. Vår förmåga och vår kunskap påverkar inte verkligheten i sig.

Enligt denna modell har Guds förmåga att förutsäga sin grund i Guds förmåga att beräkna allt som kommer att ske. Gud är således det överlägsna intellekt som Laplace talade om. Det handlar med andra ord inte om något övernaturligt, utan om att allt är lagbundet, och allt som är lagbundet kan i princip förutsägas.

Läsaren inser säkert att ovanstående har kopplingar till den fria viljans problem. En djupare diskussion om detta intressanta ämne leder utanför det jag nu behandlar, men den som är intresserad kan läsa mer om den fria viljan och determinismen här.

Sammanfattningsvis: Enligt 1 och 2 ovan är allt förutbestämt, varför någon fri vilja inte kan existera, och därmed inte heller något ansvar. Allt sker därför att det måste ske, antingen för att det är övernaturligt bestämt att det skall ske, eller att det är resultatet av lagbundna, deterministiska processer. I så fall har Gud inte rätt att döma någon enda människa. Man kan ju inte ställas till svars för det man tvingats att göra. Det vore orättfärdigt. Men nu talar Bibeln om att Gud både skall döma varje människa och att han är rättfärdig. Hur går detta ihop?

3. (den bibliska förklaringen). Jo, det finns en ytterligare möjlighet. Bibeln talar om att Gud är evig. Vad är då att vara evig? Man tänker sig gärna att evigheten handlar om oändligt lång tid. Det tror jag är fel. Jag tror evigheten snarare är frånvaro av tid. Att Gud är evig innebär helt enkelt att Gud är utanför tiden. Gud är inte en del av vår rum-tid. Han är allestädes närvarande, eftersom han är utanför rummet, och han är evig därför att han är utanför tiden. För Gud är historien, från universums början till dess slut, ett enda nu. Han är samtidigt i varje ögonblick. Jag skall villigt erkänna att jag inte förstår hur detta fungerar. Men det är knappast något anmärkningsvärt. Människans intellekt är helt enkelt inte kapabelt att förstå alla sidor hos Gud. Dels har vi ingen erfarenhet av något utanför rum och tid, dels tror jag inte vår hjärna överhuvudtaget har kapacitet att förstå sådana saker, även om vi fick dem förklarade för oss.

Orsaken till att Gud vet vad som kommer att ske, är således inte att Gud har bestämt vad som skall ske, eller att det som sker är lagbundet och att Gud räknat fram vad som skall ske. Nej, orsaken är att Gud redan är där. Det var inte förutbestämt att Judas skulle förråda Jesus, men Gud visste att detta skulle ske, eftersom han redan befann i det ögonblick som Judas kysste Jesu kind i Getsemane (samtidigt som han befann sig i alla andra ögonblick också). Tycker du det är svårt att acceptera? Ja, det är inte lätt för oss begränsade människor att förstå evigheten. Men jag tror i alla fall att vi kan förstå att det är på detta sätt, utan att i egentlig mening förstå det.

Det är lätt att trilla ner i samma grop igen. Även om nu orsaken till att Gud vet vad vi kommer att göra, är att han redan befinner sig i framtiden, ligger det nära till hands att tycka att detta i alla fall måste innebära att det redan är bestämt vad vi skall göra. Kan man idag veta vad som skall ske i morgon, måste ju morgondagen redan vara bestämd, verkar vara en rimlig slutsats. Jag tror den springande punkten ligger i att vi inte förstår vad tid är. Gud idag vet inte vad vi skall göra i morgon, men Gud imorgon vet vad vi kommer att göra då, eftersom han befinner sig där. Mysteriet ligger dels i att Gud idag kan kommunicera med Gud i morgon, utan att detta ger någon kausal (orsak och verkan) koppling, och dels i att det vi kallar Gud är alla dessa delar tillsammans. Obegripligt, ja! Men så måste det vara om Bibeln är sann.

Vi måste nog acceptera att vi inte till fullo kan förstå allt. Den kristna tron innefattar många mysterier. Men det gör också ateismen. Varför finns överhuvudtaget någonting? är ett mysterium som pockar på ett svar, men där materialismen och ateismen inte har något som helst verkligt svar, eller ens försök till ett sådant.

En pastor undervisade en gång om sex och samlevnad. Han menade att när mannen och hustrun kommer tillsammans (har samlag), vänder Gud och änglarna ryggen till. Gud spionerar inte på oss. Jag tror att det kan vara på samma sätt när det gäller Guds förmåga att veta vad som skall ske. I vissa fall kanske Gud avstår från att veta vad som kommer att ske. Ungefär som när en hustru kommer hem och finner ett brev innanför dörren, adresserat till hennes man, och uppenbarligen skrivet av en kvinna. Hon känner ett stygn av svartsjuka i sitt hjärta, och eftersom brevet inte är ordentligt igenklistrat, skulle vara lätt för henne att öppna det för att se vem som skrivit det och vad som står i det. Men hon avstår, eftersom hon älskar och litar på sin man. Hon litar på att han kommer att berätta för henne om brevet, när han läst det. Kanske Gud på samma sätt, av respekt för oss människor, ibland eller kanske ofta, avstår från att veta vilka val vi kommer att göra, eftersom han älskar och respekterar oss så mycket.

Tillbaka till Problem och motsägelser i Bibeln

© Krister Renard