"Godhet utan vishet och utan
gränser är bara en annan
form av ondska."
(John Paterson)

"Det är synd att 99% av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(Okänd)

"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)

"När försiktigheten finns överallt,
finns modet ingenstans."
(den belgiske kardinalen Mercier)

"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)

"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(Hört på Axesskanalen)

"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)

"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)

Senast ändrad: 2024 02 29 13:30

Palestina är en myt

av Joseph Farah

(Publicerad i Jerusalem Post den 11.10.2000.
Svensk version publicerad i Israels Vän nr 6-2000)

Jag har varit tyst sedan stridigheterna, sporrade av tvisterna om Tempelberget, bröt ut i Israel. Tills nu har jag inte ens brytt mig om att säga: "Där ser ni, vad var det jag sa´." Men nu kan jag inte längre hålla det inom mig. Jag känner mig tvingad att påminna er om spalten, som jag skrev bara några veckor innan de senaste upproren. Just det, mitt herrskap, jag förutsade detta. Men det är OK, ni behöver inte applådera. Trots allt önskar jag att jag hade haft fel.

Mer än 120 människor har dödats sedan de nuvarande striderna utbröt i och omkring Jerusalem. Till vilken nytta?

Om ni tror på det ni läser i de flesta nyhetskällorna så är orsakerna följande: Palestinierna vill ha ett hemland och muslimerna vill ha kontrollen över de platser, som de håller för att vara heliga. Enkelt, eller hur? Ja, men är detta den verkliga bakgrunden? Som arabisk amerikansk journalist har jag spenderat en del tid i Mellanöstern och fått väja för en redan alltför stor mängd av stenar och granatsplitter. Jag anser, att detta enbart är falska ursäkter för upplopp, problemmakeri och att roffa åt sig land.

Är det inte intressant att det före kriget mellan araber och israeler 1967 inte fanns någon seriös rörelse för ett palestinskt hemland? "Men Farah", kanske du säger, "detta var innan israelerna tog Västbanken och de äldre delarna av Jerusalem i besittning."

Det är sant. I sexdagarskriget intog Israel Judéen, Samarien och östra Jerusalem. Men, man intog inte dessa territorier från Yassir Arafat. Man erövrade dem från Jordaniens kung Hussein. Jag kan inte låta bli att undra varför alla dessa palestinier plötsligt upptäckte sin nationella identitet efter det att Israel vunnit kriget. Sanningen är den att det arabiska Palestina inte är mer verkligt än "Landet Ingenstans" (ur sagan om Peter Pan). Den första gång som namnet användes var år 70 e Kr, när romarna genomförde etnisk rensning mot det judiska folket, krossade deras tempel och proklamerade att landet Israel aldrig mer skulle finnas till. Från den dagen lovade romarna att landet i fortsättningen skulle benämnas Palestina. Namnet härledes från filistéerna, (eng. "Philistines") — Goliats folk, vilka hade varit Israels värsta fiender och som judarna besegrat århundraden tidigare. Detta var ett sätt för romarna att ytterligare förolämpa det folk man försökte utplåna. De ändrade även namnet Jerusalem till Aelia Capitolina, men detta fick aldrig samma genomslagskraft.

Palestina har dock aldrig existerat — vare sig förr eller senare — som en självstyrande stat. Det regerades alternerande av Rom, muslimer och kristna korsfarare, det Ottomanska Imperiet och, för en kort tid, av Storbritannien efter första världskriget. Britterna gick slutligen med på att ge tillbaka åtminstone en del av landet som hemland åt judarna. Det finns inget palestinskt språk. Det finns ingen kännetecknande palestinsk kultur. Det har aldrig funnits något palestinskt land styrt av palestinier. Palestinier är araber, som inte kan särskiljas från jordanier, (en annan ny uppfinning), syrier, libaneser, irakier etc. Kom ihåg, att araberna kontrollerar 99,9 procent av Mellanösterns totala landområde. Israel utgör endast en tiondel av en procent av landmassan. Men detta är för mycket för araberna. De vill ha allt. Detta är den yttersta orsaken till stridigheterna i Israel idag. Girighet, Stolthet, Avundsjuka, Begär.

Det spelar ingen roll hur många landavträdelser Israel gör, det kommer aldrig att vara tillräckligt. Men islams heliga platser då? Det finns ingen i Jerusalem. Chockad? Det borde du vara. Jag förväntar mig inte att du får höra denna brutala sanning från någon annan inom internationella media. Den är helt enkelt inte politiskt korrekt.

Jag vet, att du kommer att säga: "Farah, Al-Aksa-moskén och Klippdomen i Jerusalem utgör islams tredje heligaste plats." Detta är inte sant. Om vi håller oss till fakta, så säger Koranen ingenting om Jerusalem. Den nämner Mecka hundratals gånger. Den nämner Medina oräkneliga gånger. Den nämner aldrig Jerusalem, av förklarliga orsaker. Det finns inget historiskt bevis som säger att Muhammed någonsin besökte Jerusalem. Hur kommer det sig då att Jerusalem har blivit den tredje heligaste platsen för islam? Muslimer idag gör ett tveksamt antagande utifrån ett avsnitt ur den sjuttonde suran i Koranen, som kallas "Den nattliga resan". Här talas det om hur Muhammed, i en dröm eller vision, på natten blev förd "från det fridlysta templet till det allra avlägsnaste templet, vars hela omkrets vi välsignat, för att visa honom några av våra tecken!" På 600-talet kom några muslimer fram till att de två tempel, som nämns i denna vers i själva verket är templen i Mecka och Jerusalem. Djupare än så är inte islams koppling till Jerusalem — myt, fantasier, önsketänkande.

Samtidigt kan judarna definitivt spåra sina rötter i Jerusalem tillbaka till Abrahams tid.

Den senaste våldsvågen i Israel utbröt när Likudpartiets ledare Ariel Sharon besökte Tempelberget, grunden till templet som byggdes av Salomo. Detta är den heligaste platsen i världen för judarna. Sharon och hans följe möttes av stenar och hot. Jag vet hur det känns, jag har upplevt det. Kan du tänka dig hur det känns för en jude att bli hotad, stenad och fysiskt förhindrad att besöka judendomens heligaste plats?

Vad är då lösningen på konflikten i Mellanöstern? Ärligt talat tror jag inte att det finns en mänsklig lösning. Men om det finns någon, måste den börja med sanningen. Att låtsas som någonting annat kommer bara att leda till ännu större kaos. När man uppför sig som om en femtusenårig födslorätt, uppbackad av överväldigande historiska och arkeologiska bevis, är likvärdig med illegitima krav, önskningar och begär, ger man ord som diplomati och fredsbevarande en mycket dålig klang.

Tillbaka till "Men vad har araberna och islam för rätt till Jerusalem och Israel?"

© Krister Renard