"Godhet utan vishet och utan
gränser är bara en annan
form av ondska."
(John Paterson)
"Det är synd att 99% av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(Okänd)
"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)
"När försiktigheten finns överallt,
finns modet ingenstans."
(den belgiske kardinalen Mercier)
"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)
"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(Hört på Axesskanalen)
"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)
"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)
En principskiss för Gammakniven. Observera stativet på vilket hjälmen är fastsatt. Visst kommer man att tänka på aztekerna när man ser bilden?!
Gammakniven är en anordning för att bl a strålbehandla hjärntumörer utan att skada omkringliggande, friska vävnader. Den används framför allt på tumörer som befinner sig långt in i hjärnan och som därför är svåra att komma åt kirurgiskt. Grundtanken är att skicka ett stort antal radioaktiva strålar in i hjärnan. Varje stråle är så svag att den är helt ofarlig för vävnaden, men genom knivens konstruktion möts alla strålarna i en punkt (eller i ett litet område), som befinner sig inuti tumören. Denna punkt, eller detta område, kallas strålarnas konvergenspunkt. Intensiteten/energitätheten blir så stor i denna punkt så att tumören bränns sönder.
För att summera: De enskilda strålarna på sin väg till konvergenspunkten skadar inte hjärnvävnaden, eftersom deras intensitet är så låg, men i den punkt där alla strålarna möts, får vi summan av de ensklida strålarnas intensiteter. Denna är så stor att vävnaden där (dvs tumören) förstörs. Den strålning som används är gammastrålning från kobolt-60 (gammastrålning utgörs av fotoner, dvs är av samma natur som ljus och radiovågor, men har oerhört mycket mer energi). Gammakniven utvecklades under 1940-50-talet av neurokirurgen Lars Leksell vid Karolinska Universitetssjukhuset och strålningsbiologen Börje Larsson vid Uppsala Universitet.
För att träffa exakt rätt och inte stråla sönder frisk vävnad, måste strålkällorna vara fixerade i förhållande till hjärnan. Därför borrar man, under lokalbedövning, små hål i kraniet och skruvar sedan fast ett stativ. På detta stativ fäster man en "metallhjälm" i form av en halvsfär, i vilken finns ett stort antal hål (hundratals). Utanpå hjälmen placeras strålkällorna (kobolt-60). Gammastrålarna går in i hjärnan via hålen och hjälmen är så designad att alla strålarna konvergerar (möts) i en punkt. Varje delstråle är som sagt ofarlig och det är bara i den punkt där strålarna konvergerar som strålningen blir vävnadsförstörande. Hjälmen justeras så att konvergenspunkten ligger inuti tumören. Ett genialt sätt att förstöra en tumör långt in i hjärnan utan att förstöra den omkringliggande friska vävnaden.
Tack vare att stativet är fastsatt på kraniet, kan man röra på huvudet utan att rubba på inriktningen av gammastrålarna.
För att fungera tillfredsställande måste hjälmen i Gammakniven vara tillverkad med mycket, mycket stor precision. Formen på hjälmen måste vara exakt och hålens placering likaså. En god vän ägde tidigare en stor smidesverkstad någonstans i Sverige. Där fanns en finmekanisk avdelning med en mycket skicklig finmekaniker anställd. Under ett antal år hade min gode väns företag förtroendet att tillverka hjälmen till Gammakniven. Ett ärofullt uppdrag kan man säga. Gammakniven används fortfarande och finns f n på 330 sjukhus i 54 länder.
Gammakniven utnyttjas inte bara för att stråla sönder tumörer utan också för bl a behandling av kärlmissbildningar i hjärnan och skakningar i samband med Parkinsons sjukdom och epilepsi (genom att bränna bort vissa områden i hjärnan).
Gammakniven är således en svensk uppfinning och konstruktion, och på alla Gammaknivar står stämplat "Made in Sweden". Något att vara stolt över!
Denna är en metod för att sprida lögner in i människohjärnor utan att någon märker att det handlar om lögner. Psémakniven utvecklades under 1970-talet på bl a Karl-Marx-Institutet i Stockholm (ett annat och kanske mer välkänt namn på detta institut är Journalisthögskolan) och syftar till att stråla sönder sanningen. Jag misstänker att forskarna på Karl-Marx-Institutet var starkt inspirerade av Gammakniven.
Själva namnet, Psémakniven, kommer från grekiskans "pséma" (ψεμα), vilket helt enkelt betyder "lögn".
Gammakniven är en metod för att bl a bota vissa typer av cencer, och som är baserad på en fysisk apparat (bilden ovan). Apparaten har samma namn som metoden. Psémakniven (bilden nedan) är en metod att förmedla falsk information (dvs ljuga). Den är inte baserad på någon fysisk apparat utan använder sig av psykologiska tekniker för att bedra människor. Bortsett från detta är likheterna slående mellan Gammakniven och Psémakniven. Båda dessa tekniker skickar in svaga "strålar" i människors hjärnor med avsikt att åstadkomma ett resultat i den punkt där "strålarna" möts. Gammakniven använder gammastrålar för att bränna sönder sjuk vävnad. Psémaknivens "strålar" består av delsanningar (som utelämnar viktiga fakta) och har till uppgift att "bränna sönder" sjuka tankar hos mottagaren (dvs tankar som journalister och kulturelit ogillar). Liknelsen blir ännu mer slående om man betänkar att det politiskt korrekta etablissemanget (woke) ofta betraktar vanliga människors "felaktiga tankar" som en form av cancer, som måste tas bort (bestrålas med hjälp av Psémakniven). Vilket påminner mig om vad Per Stig Møller skriver i sin bok Den omänskliga marxismen (Rabén och Sjögren, 1976) om när fransmännen 1848 skulle gå till val (de första fria valen någonsin i Frankrike) och marxisterna då försökte stoppa dessa val genom våldsamma demonstrationer (Karl Marx bodde i Paris vid den här tiden):
Det är tankeväckande att den första vänsterextremistiska och kommunistvälsignade demonstrationen hade till syfte att hindra folket från att avge sina röster av rädsla för att de skulle rösta fel, om de inte var uppfostrade i förväg.
En utomordentlig sammanfattning av vänsterns människosyn. I alla länder där marxismen härskat har det antingen bara funnits ett enda parti att rösta på (som i Sovjet) eller också har människor "uppfostrats till" eller skrämts till att rösta "rätt".
En principskiss för den journalistiska motsvarigheten till Gammakniven den s k Psémakniven. Varje enskild delsanningsstråle är delvis sann och den blatanta lögnen uppstår först i konvergenspunkten. Jag utgår från att läsaren kan tolka förkortningarna (DN, SvD etc). En av delsanningskällorna i bilden ovan är faktiskt radioaktiv, nämligen SR (Sveriges Radio, som aktivt håller på med radio). Stativet, som i fallet Gammakniven är fastmonterat på kraniet, svarar väl, när det gäller Psémakniven, mot att man prenumerar på (sitter fast i) någon eller några av DN, SvD etc plus att man obligatoriskt prenumererar på SVT och SR via licensavgiften, vilken numera tas ut genom skatten. Dvs hur man än vrider på huvudet så bombarderas ens hjärna av Psémaknivens delsanningsstrålar, vars konvergenspunkt alltid ligger fixerad i hjärnans centrum för otillåtna (dvs icke pk) tankar.
Journalister förväntas att förmedla sanningar (så gott det går) och påstår också själva att det är precis vad de gör. Eller i varje fall strävar efter. Alltför ofta handlar det emellertid snarare om delsanningar än heltäckande sanningar. Dessa delsanningar är i allmänhet något friserade, t ex genom vilka ord man väljer, genom att man glider på ordens egentliga innebörd, genom att man utelämnar vissa detaljer (som är nödvändiga för att fullt ut förstå det som beskrivs) etc. När det gäller känsliga ämnen, som Israel, kristendom, abort, muslimska invandrare och liknande, är det så gott som alltid delsanningar som levereras. Det är sällan journalister öppet blåljuger (det skulle vara alltför farligt, eftersom de då skulle riskera att avslöjas). Precis som att varje stråle i Gammakniven är ofarlig för hjärnvävnaden så är varje delsanning från journalisterna relativt harmlös och lögnen i den är så gott som osynlig för den som "bestrålas". Lögnen uppstår när dessa filtrerade och justerade delsanningar sätts samman till en helhet i hjärnan på mottagaren, dvs när delsanningarna konvergerar i mottagerns hjärna. Summan av 1000 tämligen harmlösa delsanningar blir en stor, blatant JÄTTELÖGN (vatten urholkar stenen, inte genom sin tyngd utan genom att ofta falla)! Precis som att Gammaknivens konvergenspunkt i patientens hjärna blir en destruktiv radioaktiv strålhärd, trots att varje delstråle är ofarlig.
Låt mig innan vi går vidare ge ett praktiskt exempel på vad jag menar med bedräglig delsanning. Antag att Rapport i sin 19.30-sändning berättar att Israel bombat mål i Gaza och att flera palestinska civila, varav några barn, dödats. Förmodligen är det som sägs sant (mer eller mindre), men genom vad man inte säger, dvs vad man utelämnar, så har man i stället för sanning förmedlat lögn, eftersom man inte angett bakgrunden till de israeliska bombangreppen. Orsaken till bombningarna kanske var att Hamas raketbeskjutit israeliska samhällen i flera dagar, varvid ett antal israeler skadats och några kanske dött. För att få slut på raketbeskjutningarna har nu Israel bombat den plats från vilken raketerna avlossades (genom radarmätningar kan den israeliska militären beräkna raketernas avfyrningspunkt med stor noggrannhet). I vanlig ordning har Hamas tvingat eller lurat ett antal civila och barn att uppehålla sig vid raketernas avfyrningsramper med den uppenbara avsikten att så många som möjligt av civilisterna och barnen skall skadas eller dödas när Israel slår tillbaka (i islamisternas perversa kultur är ett människoliv noll och intet värt). Palestinierna vet att svenska journalister hellre skulle begå självmord än ställa den synnerligen berättigade frågan varför palestinska barn uppehåller sig vid raketavfyrninsramper under något som är att jämföra med en krigssituation. Dvs de vet att journalisterna kommer att rapportera om de döda barnen utan att på något sätt ifrågasätta varför de palestinska barnen befann sig på en plats som Hamas visste skulle bombas när barnen befann sig där. Hamas vet att de svenska journalisterna av fri vilja går deras ärenden när det gäller att smutskasta Israel.
I normala kulturer gör man allt för att skydda barn och civila mot krigets fasor. I de islamistiska kulturerna skickar man i stället fram sina egna barn för att dö och på så sätt vinna propagandapoäng (de hemska judarna dödar palestinska barn med avsikt). Normala journalister, som inte vore förblindade av hat mot Israel, skulle givetvis genomskåda detta och starkt kritisera palestinierna för att de inte skyddar sina barn under konflikten med Israel (ja till och med avsiktligt utsätter sina barn för livsfara). Skulle journalisterna skarpt kritisera palestinierna för detta (vilket de skulle göra om de vore rättfärdiga) är jag säker på att palestinierna skulle sluta med denna vidriga hantering. Men, rättfärdiga journalister lyser uppenbarligen med sin frånvaro i svenska media. Det finns undantag, men de är få. Alltför få.
Israels legendariska primiärminister Golda Meir (1969-74) sade en gång följande till det palestinska ledarskapet, "Vi hatar er [dvs palestinierna] inte för att ni dödar våra barn utan för att ni tvingar oss att döda era barn [genom att ni använder dem som sköldar]!"
Efter Rapportinslaget enligt ovan har svenska folket ytterligare stärkts i sin uppfattning att de grymma israelerna helt oprovocerat mördar civila palestinier och palestinska barn. Dvs full propagandapoäng för Hamas! Skulle man någon gång nämna de palestinska raketangreppen som utlöste bombningarna så är det på slutet av programmet och det görs så diskret och otydligt att ingen kommer att notera det ens. Eller också ger man Israel hela skulden för de palestinska raketattackerna genom argument som "palestinierna är desperata på grund av Israels blockad av Gaza, de är så fruktanvärt förtryckta av Israel att de i sin förtvivlan inte ser någon annan utväg än våld, etc, etc." Dvs hur vi än vrider och vänder på det så är allt Israels fel och palestinierna har noll skuld till sin egen situation. Genom att media ständigt bombarderar svenska folket med den här typen av vinklade nyheter, förgiftar man långsamt svenskarnas inställning till Israel och judar (och till alla annat som journalisterna avskyr; bibeltroende kristna, republikanska presidenter, den klassiska kärnfamiljen etc, etc). Ibland kallar jag denna teknik för de tusen nålstickens princip. Varje nålstick märks knappast, men den sammanlagda effekten blir förödande. En annan bild för samma sak som Psémakniven uttrycker
Sammanfattningsvis kan man säga att varje delsanning, även om det den säger är sant, utgör en funktionell lögn med tanke på vad den utelämnar, dvs vad den låter bli att säga, men som borde och måste sägas för att man skall få hela bilden och hela sammanhanget (av det som beskrivs).
I Gammakniven genereras varje stråle av en separat strålkälla. På samma sätt är det med Psémakniven. Det handlar inte bara om att en enda journalist eller en enda tidning manipulerar. Eftersom merparten av jounalisterna själva är manipulerade på Karl-Marx-Institutet i Stockholm (eller motsvarande i andra städer) till vänsterideologi, till att hata Israel, till att avsky troende kristna och till att betrakta abort som den ädlaste handling man kan göra för sina barn, kommer merparten av journalisternas delsanningar att dra åt samma håll (oberoende av journalist och mediakanal).
Psémakniven fungerar sämre, eller inte alls, om det finns delsanningskällor som inte är synkroniserade med "flocken" (dvs journalister som kanske fått sin journalistutbildning någon annanstans än på Karl-Marx-Institutet i Stockholm). Som tur är för Sverige, så finns fortfarande journalister och redaktioner som inte utgör en skam för sin yrkeskår. Expressen har under det senaste decenniet höjt sig ur träsket. Göteborgsposten likaså.
Den verkliga lögnen är således osynlig under själva överföringen mellan journalist och allmänhet, eftersom varje delpåstående i varje fall har ett korn av sanning i sig. Det är således först i mottagarens huvud som lögnen uppstår. Systemet är oerhört listigt, då det är svårt att avslöja att det handlar om lögner. Eftersom journalister nästan aldrig blåljuger, kan de så gott som alltid, när de någon gång avslöjas, ursäkta sig med att "Jag kanske inte uttryckte mig tillräckligt tydligt. Misstag kan ju hända vem som helst."
För att fungera tillfredsställande måste Psémakniven (precis som Gammakniven) "tillverkas" med största precision. Ordvalen och vilka fakta som skall undanhållas mottagaren måste väljas noggrant för att manipulationen skall fungera optimalt. Det är här som TT och andra nyhetsbyråer kommer in. Även deras journalister har ju gått på Karl-Marx-institutet (eller någon av dess motsvarigheter) och fungerar som synkroniserande rikslikare när de skickar ut sina nyhetstelegram till media. TT etc är oumbärliga för att Psémaknivenn skall fungera perfekt!
Journalisternas metod att förmedla lögner påminner också om när man har flera mindre klumpar av rent uran-235. Dessa kan inte explodera, dvs är ofarliga (obs, de är inte ofarliga ur strålningssynpunkt). Men om man plötsligt sätter ihop ett antal sådana klumpar så att man överskrider den kritiska massan (ca 47 kg), så startar kedjereaktionen och vi har en exploderande atombomb. På samma sätt är journalisternas delsanningar, eller dellögner om man så vill, tagna var för sig, ganska oskyldiga (åtminstone ytligt sett). Men när de sätts samman så att den "kritiska massan" överskrids, då startar kedjereaktionen och en lögnexplosion äger rum.
Eller som någon en gång uttryckte det:
En romanförfattare förmedlar stora sanningar genom att berätta lögner, medan en journalist förmedlar stora lögner genom att berätta sanningar (enligt ovan).
Låt mig förtydliga detta: En romanförfattare förmedlar stora sanningar genom att berätta lögner (romaner är ju normalt påhittade, om vi bortser från dokumentärromaner, dvs det som berättas i en roman är i viss mening en lögn samtidigt som en roman kan förmedla stora sanningar om livet och människan), medan en journalist, i Psémaknivens anda, förmedlar stora lögner genom att berätta (del)sanningar.
Eller som någon annan uttryckte det:
Det är synd att 90 procent av journalisterna skall få fördärva allmänhetens förtroende för en hel yrkeskår!"
Eller som en av min läsare skrev till mig för några år sedan:
Stapla delsanningar till lögner är deras [journalisternas] professionella specialitet, vilket gör att de är oerhört svåra att komma åt. Då man benar ned det till detaljer är ju varje liten detalj sann, det är det som utelämnats som gör lögnen. Lögn eller inte blir en slingrig, snorhal definitionsfråga hur lögnaktigt vilseledande budskapet än blir för mottagarna. Det är först i mottagarnas hjärnor som lögnen fullbordas. Och innan den fullbordas är den så gott som osynlig!
Psémakniven utgör det optimala sättet att ljuga utan att bli avslöjad. Man ser för sin inre syn produktdeklarationen på Psémakniven: "Designed by Lucifer. Made in Hell".
Lucifer, Lögnens Fader, som ljuger till och med när han talar sanning. Precis som Psémakniven.