"Godhet utan vishet och utan
gränser är bara en annan
form av ondska."
(John Paterson)
"Det är synd att 99% av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(Okänd)
"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)
"När försiktigheten finns överallt,
finns modet ingenstans."
(den belgiske kardinalen Mercier)
"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)
"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(Hört på Axesskanalen)
"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)
"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)
(Note: at the top of the page you can choose translation of this article to other languages, but don't expect the translation to be perfect "Välj språk" means "Choose language")
Den 22 juli 1942 omringades ghettot i Warszawa av ukrainska och lettiska SS-soldater (ukrainare och letter fick ofta göra grovjobbet under Förintelsen och de gjorde det med stor glädje och entusiasm). SS-chefen Reichsführer Heinrich Himmler hade beordrat att ghettot skulle likvideras, dvs att alla invånarna skulle mördas. Officiellt löd ordern "Generalguvernementets hela judiska befolkning skall omlokaliseras och detta skall vara avslutat den 31 december". Generalguvernementet var den del av det tidigare Polen som ockuperades av Tyskland när Polen delades mellan Sovjet och Tyskland 1939.
Raul Hilberg skriver i sin bok The Destruction of the European Jews:
Polska motståndsrörelsen kontaktade Ghettot. De judiska ledarnas svar var att kanske 60 000 skulle deporteras, men att det var osannolikt att tyskarna skulle förstöra hela Ghettot. Judarna hade en begäran som polska hemmafronten gärna uppfyllde. Judarna gav polackerna en skriftlig vädjan adresserad till hela Världen och till de allierade nationerna speciellt. Det judiska ledarskapet krävde där att tyska folket genom BBC:s radioutsändningar skulle hotas med reprissalier på grund av sin behandling av judarna i de ockuperade områdena. Denna vädjan överfördes omedelbart till London, men BBC vidhöll total radiotystnad. Som vi skall se längre fram hade inte judarna många vänner i London, eller för den delen i Washington.
Som jag skriver i min huvudartikel om Förintelsen, så ändrades denna inställning så småningom, när Förintelsens fulla fasa började gå upp för de Allierade. Flera varningar, där man hotade tyska folket med allvarliga påföljder om de inte omedelbart upphörde med mördandet av judar, sändes då genom BBC, vilket räddade många judiska liv. Vem vet vad som hade hänt om de Allierade redan från början talat klarspråk till de tyska ledarna och till det tyska folket. Kanske hade det då aldrig blivit någon Förintelse?!
I boken The Holocaust skriver Martin Gilbert om tömningen av Warszawas ghetto,
Under dessa sju veckor sändes sammanlagt 265 000 judar med tåg för "omlokalisering österut". Deras verkliga destination var dödslägret Treblinka och dess gaskammare. Död och inte slavarbete blev deras öde. Detta var den största slakten på ett enskilt samhälle, judiskt eller icke judiskt, under Andra Världskriget.
Judar från Warszawas ghetto lastas på tåg vid Umschlagplatz. Normalt gick allting mycket lugnt till. Tyskarna ville absolut inte ha någon panik, vare sig när människor lastades på tågen, eller när de vid framkomsten lastades av och fördes till gaskammaren. Det gällde att hålla offren ovetande om vilket öde som väntade dem så länge som möjligt.
Umschlagplatz (omlastningsplats) var den plats dit judarna från Warszawas ghetto fördes för omlastning på tåg för vidare transport till gaskamrarna i Treblinka under perioden 22/7-12/9 1942 (på mindre än två månader utrotades alltså i stort sett hela Warszawas judiska befolkning män, kvinnor och barn). Umschlagplatz var en del av järnvägsstationen Warszawa Gdańska (på sträckan Warwzawa-Gdansk), vilken låg nära ghettot i Warszawa. Tyskarna inhängnade en del av stationsområdet, först med ett trästaket och senare med en hög mur och använde detta för att samla ihop judar i väntan på avtransport. Området var starkt bevakat av SS-soldater med hundar. Människor kunde ibland få vänta mycket, mycket lång tid utan mat och vatten. De judiska ledarna hade order att leverera 6 000 judar per dag, sju dagar i veckan, till Umschlagplatz, en siffra som senare höjdes till 7 000.
Ett stort minnesmärke har rests på den plats där Umschlagplatz låg. Ingenting finns idag kvar av järnvägsstationen eller byggnaderna. Utifrån påminner monumentet om en av de boskapsvagnar i vilka judar transporterades.
Tillbaka till huvudsidan om Förintelsen