"Godhet utan vishet och utan
gränser är bara en annan
form av ondska."
(John Paterson)
"Det är synd att 99% av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(Okänd)
"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)
"När försiktigheten finns överallt,
finns modet ingenstans."
(den belgiske kardinalen Mercier)
"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)
"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(Hört på Axesskanalen)
"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)
"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)
Revolvern är en föregångare till automatpistolen. Samuel Colt, den legendariske amerikanske vapenkonstruktören, tog det första patentet på en revolver i modern mening 1836. Men idén fanns tidigare och redan på 1700-talet togs patent på revolverliknande konstruktioner. Dessa hade inte en trumma som roterade och en pipa, utan hade sex pipor som laddades och sedan avlossades en i taget. Colts första revolvrar använde inte färdigladdade patroner (dessa var ännu inte uppfunna) utan man fick hälla i krut från ett kruthorn och trycka in en rundkula i varje kammare i trumman och sedan trycka fast en liten tändhatt på en nippel som satt på baksidan av varje kammare. Innan de första revolvrarna med patroner dök upp i Vilda Västern på 1870-talet, tog det således flera minuter att ladda om sin revolver. Inte optimalt under pågående strid. Därför hade man ibland flera trummor som laddats med krut, kulor och tändhattar i förväg, och i stället för en omständlig omladdning bytte man bara trumma och kunde därmed komma upp i en ganska imponerande eldhastighet. En annan lösning var att ha flera revolvrar. Att man i många västernfilmer ser cowboys med två revolvrar var således inte för att de hade för avsikt att skjuta med båda samtidigt (vilket man ibland ser på film), utan för att de på så sätt skulle kunna avlossa 12 skott i snabb följd i stället för 6.
När det gäller enhandsvapen skiljer man mellan (automat)pistoler, som har ett uttagbart magasin och en mekanism som automatiskt laddar om vapnet och spänner hanen (se huvudartikeln) och revolvrar, som har en roterande trumma. Pistol är också det övergripande namnet för kategorin enhandsvapen (i en pistolskytteklubb skjuter man både pistol och revolver).
I tävlingssammanhang används ibland enkelskottspistoler, där man således bara kan ladda med en enda patron. Vid dueller i Europa användes, på den tiden när det begav sig, också enkelskottspistoler (det skulle ju gå gentlemannamässigt till).
I en revolver har man således patronerna i en roterande trumma som brukar rymma 5 eller 6 patroner. När man trycker in avtryckaren på en modern revolver roteras trumman ett steg framåt (så att en ny patron kommer i linje med pipa och hane) samtidigt som hanen spänns, och när avtryckaren kommer till ett visst läge (tryckpunkten) så åker hanen framåt (genom en stark fjäder) och slår till på tändhatten, varvid skottet avlossas. Detta kan upprepas tills alla patroner är avfyrade. Problemet här är att man måste använda mycket kraft för att med pekfingret göra alla dessa moment. Plus att avtryckaren måste röras mer än en centimeter. Därför blir precisionen dålig och vapnet blir endast användbart på nära håll (max 5-7 m eller något mer, beroende på hur tränad skytten är). Men man kan också spänna hanen manuellt med tummen tills den fastnar i sitt bakre läge med fjädern spänd. Samtidigt som hanen spänns roteras trumman så att nästa patron hamnar i skjutläge plus att avtryckaren åker tillbaka så att den befinner sig nära tryckpunkten. Avtryckaren behöver nu bara röras några millimeter för att skottet skall gå. Detta ger mycket bättre precision (lika bra som en vanlig pistol). Det finns således två olika sätt att skjuta med en modern revolver. Sådana revolvrar har vad man kallar double action. Gamla cowboyrevolvrar, som Colt Peacemaker (se sista bilden i denna artikel), hade single action, dvs där kunde man inte spänna hanen med avtryckaren utan endast med tummen.
Även automatpistoler kan vara av typ single action eller double action. På en single action pistol måste man göra mantelrörlse eller spänna hanen (om man redan har ett skott i loppet) innan man kan skjuta. På en double action pistol kan man antingen spänna hanen med tummen (om pistolen har en yttre hane) eller använda avtryckaren för att göra detta och sedan direkt avlossa skottet (förutsatt att det finns en patron i loppet). Moderna tjänstepistoler är double action medan tävlingspistoler normalt är single action (där är ju precisionen prioriterad). Även utan spänd hane kan således en double action pistol dras och avlossas direkt. I en oväntad situation kan man alltså få iväg ett skott mycket snabbare med en double action pistol men precisionen blir sämre. Förutsättningen är dock att man har ett skott i loppet.
Bilden visar en Colt Python .357 Magnum med ganska lång pipa (en lång pipa ger mer drag, eftersom den utnyttjar drivladdningen bättre än en kort pipa Colt Python kan köpas med flera olika piplängder, från 2 tum till 8 tum). Bilden visar en Python med 6 tums pipa. En klassisk modern revolver, som tillhör de dyrare bland dagens revolvrar. Jag ägde en sådan (med 4 tums pipa) i många år men fick tyvärr sälja den när jag flyttade till Portugal. En fantastisk revolver på många sätt. Den är oerhört kraftigt byggd och håller hur länge som helst. Trumman rymmer 6 patroner (vilket är det vanligaste på revolvrar).
.357 avser kalibern, vilken är 0,357 tum (ca 9 mm). På engelska använder man decimalpunkt i stället för decimalkomma och ofta utelämnar man nollan framför (om det är en nolla framför). Magnum betyder helt enkelt att hylsan innehåller mycket mer krut än en vanlig hylsa. Vanlig kaliber .38 (som är samma kaliber som .357) innehåller 3,9 grain krut (1 grain=64,8 milligram) medan motsvarande magnumpatron innehåller 13,9 grain krut. Det är således en enorm skillnad i drivladdning! Magnumhylsorna är betydligt längre än de vanliga .38 hylsorna och får inte plats i en vanlig .38 revolver (en sådan håller inte för magnumpatroner). Däremot får en .38 hylsa plats i en magnumrevolver.
En vanlig .38 patron använder krut som brinner snabbt, dvs hela laddningen brinner direkt. Krutet brinner så snabbt att även i en kortpipig .38 revolver så hinner krutet brinna ut innan kulan lämnat pipan. Dvs hela krutladdningen utnyttjas. Om man i en magnumpatron skulle använda samma snabbrinnande krut som i en .38, så skulle hela vapnet explodera. Därför använder man i magnumpatroner ett långsamt brinnande krut (dvs långsamt jämfört med krutet i en .38). Har man en 2 tums pipa på en Colt Python .357 Magnum, kommer således bara en del av krutet att hinna förbrännas innan kulan lämnar pipan, dvs man utnyttjar inte hela drivladdningen. För att utnyttja hela denna laddning i en .357 magnumpatron behövs en 8 tums pipa (I USA jagar man björn med .357 magnumrevolvrar med lång pipa). Å andra sidan kan inte en civil polis ha en revolver med 8 tums pipa i ett axelhölster (om han inte är Clintan förstås). Det skulle bli väldigt otympligt och svårt att snabbt få fram vapnet. Så det handlar som vanligt om kompromisser.
Här ser vi en Smith & Wesson .357 Magnum med ganska kort pipa. När man skjuter magnum med en kortpipig revolver och det är lite skymning, ser man en stor eldboll runt mynningen. Detta beror på att krutet fortfarande brinner när kulan lämnar pipan. Bilden visar trumman utfälld. Detta görs med det räfflade blecket som sitter ungefär mellan trumman och hanen (med en skruv i). Man använder normalt höger tumme för att fälla ut trumman. Framför den utfällda trumman sitter en metallpinne. Trycker man den bakåt (mot skytten) så trycks alla tomhylsorna ut. Läsaren kanske noterar att trumman bara rymmer 5 patroner. Detta är vanligt på revolvrar avsedda att bäras dolt, t ex i axelhölster, eftersom vapnet då kan göras tunnare.
Bilderna ovan visar revolvrar avsedda för .357 Magnum. Andra vanliga kalibrar är .38 (ca 9 mm) och .22 (ca 6 mm). Den senare används mest för målskytte eller för att jaga små skadedjur som råttor.
Båda revolvrarna ovan har double action (se förklaring i stycket före första bilden ovan). Att skjuta utan att spänna hanen innan, används som nämnts ovan bara på nära håll (några meter) i ett nödläge (när det gäller att blixtsnabbt få iväg ett skott för att rädda sitt eget eller någon annans liv).
Observera att revolvrar inte har någon säkring, eftersom det inte behövs. Hanen är normalt spärrad av en kraftig låsklack och kan bara åka fram om avtryckaren passerat tryckpunkten (längst bak) och tappar man en revolver så att hanen slår i marken med stor kraft, kan skottet i alla fall inte avlossas, eftersom avtryckaren inte är intryckt och hanen därmed är spärrad. Avtryckaren är dessutom skyddad av varbygeln (det bågformade skyddet runt avtryckaren) så även om den delen av vapnet slår i marken kommer inte avtryckaren att påverkas.
En nackdel med revolvern är att det finns en liten glipa mellan pipa och trumma, där krutgaser kan läcka ut och på så sätt minska kulans energi. I praktiken visar sig detta inte spela någon roll. På en kvalitetsrevolver (Colt, Smith & Wesson och några till) är avståndet mellan pipa och trumma ca 0,02 mm. Lite krutgaser kommer givetvis att läcka ut här men tester visar att kulornas energi bara minskar med 0,74% på grund av detta.
När alla skott i en revolver har förbrukats måste trumman tömmas på tomhylsorna (till skillnad från en pistol som automatiskt kastar ut tomhylsan efter varje skott). På moderna revolvrar kan man fälla ut trumman med tummen och sedan med ett enkelt handgrepp trycka ut alla tomhylsorna samtidigt (se bild ovan). Och så finns det runda clips (kallade snabbladdare) så att man kan trycka in 6 patroner samtidigt i den tomma trumman. På så sätt kan man ladda om ganska snabbt. Det säger sig självt att eldhastigheten blir något mindre för en revolver än för en automatpistol. Å andra sidan kan man ganska enkelt tillverka revolvrar som tål mycket kraftigare ammunition (.357 och .44 Magnum) än en normal pistol (för att en pistol skall klara att skjuta magnumammunition krävs oerhört komplicerade konstruktioner). Och till skillnad från en pistol så får en revolver aldrig eldavbrott. Det kan räcka med lite grus så kan en automatpistol hänga sig och måste tas isär och göras ren. Eller att en patron klickar. Då måste man göra en mantelrörelse (se huvudartikeln för förklaring) för att kasta ut den klickade patronen och få in en ny patron i loppet. På en revolver (med double action) är det vid eldavbrott bara att trycka en gång till på avtryckaren så avlossas nästa skott i trumman. Eldavbrott har kostat tusentals eller tiotusentals (eller ännu fler) soldater och poliser livet under årens lopp.
Den legendariska Colt Peacemaker (även kallad Colt Single Action Army) kaliber .45 (ca 11 mm). Den verkliga klassikern och själva sinnebilden för Vilda Västern. Denna var den första Coltrevolver som var avsedd för patroner (tidigare revolvrar laddades ju med löst krut och kulor). Även om kalibern var grov handlade det inte om magnumpatroner, dvs den var kraftfull men inte extremt kraftfull. Peacemakern hade en sådan form att den passade i handen som en handske. När man siktade var det som att peka med pekfingret. Den var således lätt att träffa med utan att använda riktmedlen (sikte och korn), dvs skjuta från höften, om avståndet inte var för stort. Om man jämför med de tidigare bilderna ser man att avtryckaren sitter långt bak i varbygeln. Eftersom Colt Peacemaker är single action, måste man spänna hanen med tummen innan man kan skjuta. En del revolvermän hade en speciell skjutteknik för att skjuta snabbt med en Peacemaker. Man höll in avtryckaren hela tiden och så slog man på hanen med nederdelen av andra handen så att hanen åkte bakåt, och varje gång man slog till gick ett skott (om man gjorde det med lagom kraft). En duktig revolverman kunde på så sätt tömma hela magasinet på ett par sekunder. Hade man två revolvrar besatt man således en ansenlig eldkraft.
Revolvrar används knappast militärt idag men en del poliskårer gör det (på grund av revolverns större tillförlitlighet). Den legendariske pansargeneralen George Patton (som hade sin storhetstid under WW2) hade ofta en revolver (med elfenbenskolvar) i hölster som personligt vapen. Han var en erfaren soldat och hade 1916, när han fortfarande bara var löjtnant, deltagit i närstrider med mexikanska rebeller. Utifrån sina erfarenheter därifrån visste Patton hur viktigt det var att ha ett personligt skyddsvapen som inte kan få eldavbrott. Hans Coltrevolver räddade livet på honom under en shoot-out med rebeller. Denna revolver var sedan ett av hans favoritvapen under WW2. Ibland bar han i stället en Smith & Wesson .357 magnumrevolver. Och som hög general kunde han själv, till skillnad från vanliga soldater och officerare, bestämma vilka vapen han ville ha.
För den lille nörden: Det finns också automatrevolvrar, där rekylen utnyttjas för att spänna hanen och låta trumman vrida fram nästa skott.
Vid början av 1900-talet och några årtionden framåt tillverkades i Storbritannien en automatisk revolver med beteckningen Webley-Fosbery. Webley var det brittiska företag som tillverkade automatrevolvern och överste Scott Fosbery var den som uppfunnit den. Överdelen av revolvern (pipa, trumma, hane etc) utgjorde en "släde" som kunde röra sig fram och tillbaka på underdelen, där avtryckare/varbygel och kolv fanns. När ett skott avlossades rörde sig överdelen/släden bakåt, driven av rekylen, varvid trumman vreds ett halvt patronläge framåt genom en fast pigg som gick i de frästa, delvis sneda spåren på trumman (se bilden ovan!). Samtidigt spändes hanen, varefter rekylfjädern gjorde att hela släden åkte framåt till sitt grundläge. Vid den återgående rörelsen vreds trumman ytterligare ett halvt patronläge framåt. På det här sättet slapp skytten att spänna hanen för varje skott, vilket gjorde att man kunde få högre eldhastighet. Automatrevolvern hade vissa fördelar men var alltför komplicerad och dyr att producera och tillverkades bara i 4 750 exemplar. På Youtube finns många video som mer i detalj visar hur Webley-Fosberys automatiska revolver fungerar.
Tillbaka till huvudartikeln om Andra Världskrigets vapensystem.