"Godhet utan vishet och utan
gränser är bara en annan
form av ondska."
(John Paterson)

"Det är synd att 99% av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(Okänd)

"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)

"När försiktigheten finns överallt,
finns modet ingenstans."
(den belgiske kardinalen Mercier)

"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)

"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(Hört på Axesskanalen)

"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)

"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)

Normering av skadekostnader för orkaner — ett exempel

(Note: at the top of the page you can choose translation of this article to other languages, but don't expect the translation to be perfect — "Välj språk" means "Choose language")

 

För normeringen använder vi följande formel (vi väljer här 2018 som basår, men kan givetvis välja vilket årtal som helst som basår):

D₂₀₁₈=D_y⋅I_y⋅RWPC_y⋅P_2018/y

Där beteckningarna står för:

D₂₀₁₈ är normerad skadekostnad omräknad till 2018 års dollarvärde.
y är det aktuella året när den orkan som studeras, inträffade.
D_y är rapporterad skadekostnad för den orkan som studeras i det aktuella årets (y) penningvärde.
I_y är är en justering för penningvärdets förändring mellan det aktuella året (y) och basåret (*se definition nedan).
RWPC_y är en justering för "real wealth" (**se definition nedan) per capita för det aktuella året (y) jämfört med basåret.
P_2018/y slutligen är en justering för populationens (befolkningens) storlek för det aktuella året (y) relativt befolkningens storlek 2018.

*Det finns flera olika sätt att ta hänsyn till penningvärdets förändring. Ett är att använda någon form av index (t ex konsumentprisindex), där man tar hänsyn till flera olika kostnader (matkostnad, boendekostnad etc) och sedan tar ett viktat medelvärde av dessa. Enligt index svarar 20 000 (brittiska) pund 1750 mot ca 27 miljoner pund 2010. Tittar vi istället på hur priserna för fast egendom har utvecklats, så svarar 20 000 pund 1750 mot 56 miljoner pund 2010. Priser på fastigheter etc har således vuxit mer än konsumentprisindex (ungefär dubbelt). Beroende på vilket mått på penningvärde som vi använder kommer formeln ovan att ge lite olika resultat. Rent praktiskt blir skillnaden liten, eftersom tendensen blir densamma — tropiska stormars verkliga skadekostnader har inte ökat med tiden.

**Real wealth påverkas av priserna på fast egendom, aktiekurser, växelkurser för landets valuta, skulder, procenten vuxna i populationen, utbildningsnivå på befolkningen, kapital, teknisk nivå i landet etc. Real wealth är inte samma sak som BNP, vilken är summans av varor och tjänster i ett land under ett år. Båda utgör mått på ett lands levnadsstandard och ekonomiska status.

Som exempel kan vi ta orkanen Fredric vilken inträffade 1979 (y=1979) och där vi använder 2018 som basår. D_y nedan anges i USD medan övriga faktorer är enhetslösa:

D_y=2 300 000 000 USD=2,3⋅10⁹ USD (2,3 miljarder US dollar)
I_y=2,806
RWPC_y=1,723
P_2018/y=1,423

Befolkningen i området har således vuxit med 42,3% (tillväxtfaktorn P_2018/y=1,423) mellan 1979 och 2018.

Skadekostnaden för orkanen Fredric (1979) omräknat till 2018 som basår (dvs de skadekostnader vi skulle haft om Fredric hade inträffat 2018) blir då:

D₂₀₁₈=2,3⋅10⁹⋅2,806⋅1,723⋅1,423=15 823 614 000

Fredric orsakade skador för 2,3 miljarder USD, när den inträffade (1979). I den tidens penningvärde. Men hade den inträffat 2018 visar våra beräkningar ovan att skadekostnaderna hade varit 15,8 miljarder USD (om vi 1979 hade haft samma folkmängd, bebyggelse, penningvärde etc i området som 2018).

Normering kan göras på många olika sätt och man kan komma fram till lite olika värden beroende på vilka parametrar man utgår från. Mycket arbete kan sparas genom att använda data som redan finns tillgängliga (BNP, befolknings- och försäkringsstatistik etc). Att man använder försäkringsbolagens statistik över skadekostnader som mått på orkaners styrka och farlighet, är för att man vill ha samma mätmetod under hela den tidsperiod som studeras och försäkringsstatistik finns sedan lång tid tillbaka. Att använda antal döda och skadade som mått på en orkans farlighet blir väldigt missvisande, eftersom vi idag har helt andra möjligheter att förutsäga orkaners banor etc och på så sätt kan varna lokalbefolkningen så att de hinner sätta sig i säkerhet innan orkanen drabbar deras område. Och tillförlitliga och användbara och systematiska mätningar av orkaners vindstyrka initierades inte förrän på 1950-talet.

Att inte normera alls, eller bara kompensera för inflationen, ger helt meningslösa värden, vilka kommer att leda till felaktiga slutsatser. T ex att stormarna blir värre och farligare. Medan sanningen är att stormarna i sig inte blir värre, utan att skadekostnaden ökar hela tiden på grund av att det finns mer och dyrare egendom att förstöra allt eftersom tiden går. Metoden (formeln) som anges ovan, även om den inte är helt perfekt, kommer att ge en mycket mer korrekt bild av de tropiska stormarnas utveckling och farlighet i tid än att enbart normera för inflationen (som de flesta studier tycks göra). Det senare är att jämställa med bedrägeri.

Observera att enligt IPCC (FN:s klimatpanel) så har orkaners styrka och farlighet inte ökat på grund av den globala uppvärmningen. Får denna uppvärmning fortsätta okontrollerat kommer den, enligt IPCC, att så småningom påverka orkanerna men de katastrofscanerion som idag alltför ofta presenteras stämmer inte med beprövad vetenskap.

Tillbaka till artikeln "Klimatmodeller och nyanseringar"