"Godhet utan vishet och utan
gränser är bara en annan
form av ondska."
(John Paterson)

"Det är synd att 99% av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(Okänd)

"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)

"När försiktigheten finns överallt,
finns modet ingenstans."
(den belgiske kardinalen Mercier)

"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)

"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(Hört på Axesskanalen)

"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)

"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)

Antisemitism utbredd i skolorna

De två klasskamraterna på Lärarhögskolan ser framtiden an med bävan. De är båda av judisk börd och har under vikariat och praktik i Malmöskolor utsatts för grov antisemitism från elever.

MALMÖ
- Länge höll jag tyst om min bakgrund. Men efter att i flera månader ha hört att judar är jordens avskum och en kille under en lektion sa att han skulle döda alla judar, ja då brast det för mig. Jag föll i gråt och sa att han i så fall fick börja med mig, säger en av lärarstudenterna.

Hon är 21 år men vill inte framträda med sitt namn. Kvinnan är orolig för sina släktingar. Hennes 85-årige morfar var den kund som slogs blodig när ett ungdomsgäng attackerade en judisk butik i Malmö, som Sydsvenskan berättade om häromveckan. Just nu går hon på Lärarhögskolan, men redan året innan hon började där vikarierade den unga kvinnan som lärarvikarie på en skola i Malmö.

- Många av barnen mådde mycket dåligt. Det var en väldigt tuff miljö, berättar hon. 21-åringen kände ändå att hon kunde göra nytta.
- Eleverna såg att jag inte såg svensk ut och ville veta min bakgrund. Jag svarade att jag är född här i Sverige av föräldrar från Polen och Ryssland. Någon frågade då om jag var jude men jag lyckades avleda det hela, berättar hon.

I klassrum och korridorer konfronterades hon dock med högljudda glåpord om judar i allmänhet. Och när lärarvikarien under en lektion i en av småklasserna hörde eleverna prata om hur äckliga judar är bad hon dem att rita teckningar av judar.
- Det var rena monsterbilderna, präglade av hat. Kvinnan frågade en kollega hur hon skulle hantera det hela och fick rådet att inte avslöja sin judiska identitet eftersom det skulle rasera bilden av henne som omtyckt lärare.

Till slut blev situationen ohållbar. Under en diskussion i en niondeklass om gymnasieval var det ett par elever som sa att de aldrig skulle kunna gå på Pauliskolan eftersom den ligger nära synagogan och att man kan bli smittad av judarna där.
- Jag försökte förklara att judarna är ett folk som har lidit mycket under nazismen men då svarade en kille att Hitler gjorde ett bra jobb och att det var synd att han inte blev färdig. Han sa att han ville döda alla judar.

Det var då som kvinnan avslöjade sin bakgrund och började gråta.
- En kille gick ut direkt, resten av klassen satt knäpptyst. När lektionen var slut stannade de kvar och vi hade en ganska bra diskussion. Tre tjejer började också gråta och kom fram och sa att de inte menat mig när de pratade om judarna.

I reaktionen såg lärarvikarien en öppning för dialog och i just den klassen var det många elever som slöt upp kring henne. Men ryktet om hennes judiska börd spred sig på skolan och när kvinnan hade andra klasser fick hon motta glåpord och hot från en del elever. Trots det stannade hon kvar ytterligare en tid, men till sist orkade hon inte mer.
- Det värsta var att skolan inte tog tag i problemen. Det fanns en lärare som sa ifrån men andra menade att jag fick ha förståelse för hatet med tanke på vad som händer i Mellanöstern. Men jag har ingenting med den konflikten att göra. Jag är född och uppvuxen i Malmö, säger kvinnan.

Under sin studietid på Lärarhögskolan har hon även praktiserat på Rosengårdsskolan. Där avslöjade hon aldrig sin bakgrund för eleverna. Och även om det förekom antisemitiska yttringar tyckte hon att skolledningen och lärarna där var bättre på att hantera frågan.
- Men nu gör jag praktik på en annan skola, där jag inte har några problem alls.

Kvinnans 23-åriga klasskamrat på Lärarhögskolan har även hon bittra erfarenheter från praktik på en Malmöskola.
- I kartböckerna var sidorna som visade Israel utrivna och i religionsböckerna sidorna om judendomen. Efter tre dagar med ständiga glåpord om judar bland eleverna orkade jag inte mer. Jag fick byta praktikplats och är nu på en skola i Lund, berättar hon.

De två klasskamraterna menar att man skulle kunna bekämpa judehatet om man verkligen tog tag i det.
- Börjar man i tid går det att påverka barnen. De är inte hatiska av naturen, hatet har de fått med sig från vuxenvärlden, säger 21-åringen.

Malmös skolkommunalråd Agneta Eriksson (s) ser mycket allvarligt på flickornas berättelser.
- Det är tyvärr oundvikligt att konflikter ute i världen påverkar klimatet även här i Malmö. Vi såg det tydligt efter den 11 september. Men när det är sagt så måste vi stå upp och bekämpa alla former av diskriminering och rasism, även den som tar sig antisemitiska uttryck. Jag vet att man har jobbat mycket med de här frågorna på Rosengårdsskolan och på Kirsebergsskolan har man nyligen haft ett samarbete där man bjudit in muslimska, judiska och katolska församlingar för att diskutera värdegrunder. Vi får aldrig vika oss, det är vi skyldiga barnen för att ge dem motbilderna till hatet, säger Agneta Eriksson

Av Mikael Bergstrand Sydsvenskan 24 april 2004

 

Tillbaka till sidan med aktuella kommentarer.