"Godhet utan vishet och utan
gränser är bara en annan
form av ondska."
(John Paterson)
"Det är synd att 99% av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(Okänd)
"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)
"När försiktigheten finns överallt,
finns modet ingenstans."
(den belgiske kardinalen Mercier)
"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)
"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(Hört på Axesskanalen)
"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)
"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)
Anmälan
Nedan följer en anmälan mot Skolverket med anledning av felaktigheter begångna vid Skolverkets inspektion av Livets Ords Kristna Skolor.
Anmälare är fysikläraren vid Livets Ords Kristna Gymnasium, Krister Renard.
Anmälaren anhåller att JO skall pröva om inte Skolverket gjort sig skyldigt till följande:
a) tjänstefel
b) brott mot yttrande och åsiktsfrihet.
(närmare motivering till de olika punkterna i slutet av detta dokument)
1. Skolverket hävdar på sidan 34 i sin rapport (Bilaga
1) att denne lärare ”tydligt tar avstånd från evolutionsteorin”
och därför kan befaras vara partisk i frågan och således
inte ge eleverna en korrekt bild av evolutionsteorin. Som grund för
detta uttalande påstår man bl a att fysikläraren, dvs
Krister Renard, på sin hemsida beskriver ”evolutionsteorin
som ’en saga för vuxna’”. Citatet är hämtat
från
http://gluefox.com/min/skap.htm
(Bilaga 3). Mot detta kan följande anföras:
a. För det första undervisar inte Krister Renard i evolutionsbiologi. Han undervisar i fysik, matematik, teknologi, filosofi och naturkunskap [1]. Hans privata åsikter om evolutionsteorin är redan av detta skäl irrelevanta när det gäller Skolverkets bedömning av Livets Ords Kristna Gymnasium.
Det kan dessutom starkt ifrågasättas om det är korrekt av Skolverket att ta hänsyn till en lärares privata åsikter när man bedömer en skola. I så fall måste man bevisa att denne lärare, på grund av sina åsikter, medvetet och konsekvent brister i objektivitet i sin undervisning, och att detta dessutom sker med skolledningens goda minne. Detta har inte gjorts. Det hela påminner otäckt mycket om åsiktsregistrering. Drar man ut konsekvenserna av ovanstående skulle en buddist, som har en hemsida där vederbörande pläderar för buddismen, vara olämplig som religionslärare, eftersom han/hon skulle kunna misstänkas att lyfta fram buddismen på de andra religionernas bekostnad. Dessutom har alla lärare, ja alla människor, personliga åsikter om det mesta. Således kan alla lärare befaras brista i objektivitet. Den samhällskunskapslärare, som röstar på ett visst politiskt parti (dvs i stort sett varje sådan lärare), skulle t ex inte vara lämplig att undervisa i samhällskunskap, eftersom risken finns att denne skulle bedriva partipropaganda på lektionstid. Det hela blir absurt.
En lärares professionalism bör räcka som garanti för att vederbörande undervisar på ett objektivt sätt, oberoende av sina privata åsikter. Att sedan en lärare, för eleverna, eventuellt redovisar sina privata åsikter, torde inte bryta mot läroplanen, så länge vederbörande inte framställer dessa åsikter som absoluta fakta, utan framhåller att det rör sig om personliga åsikter. Det sant mångkulturella samhället innebär rimligen att eleverna får möta många olika åsikter, inte att de tvingas leva i ett neutralt åsiktsvakuum.
För övrigt, om nu en kristen lärares privata åsikter anses kunna hota skolans objektivitet, varför anses då inte en ateistisk lärares åsikter kunna hota objektiviteten?! Har kanske ateismen tolkningsföreträde enligt Skolverket? Om så är fallet, är inte den kommunala skolan en neutral skola (vilket den gör anspråk på att vara), till vilken alla föräldrar med tillförsikt kan skicka sina barn.
b. För det andra är citatet ”En saga för vuxna” grovt felaktigt. Det är hämtat från en animerad GIF-fil (en slags diabildsvisning i miniformat) som består av två avsnitt. Det första avsnittet börjar med en rubrik ”Prinsessan och grodan”. Därefter får man se en prinsessa som håller en groda i handen som hon så småningom kysser, varvid grodan förvandlas till en vacker prins. Sedan kommer rubriken ”En saga för barn”. Det andra avsnittet börjar med rubriken ”Evolution...” och sedan följer en bildsekvens, där man först ser en primitiv varelse som stegvis via en apa så småningom blir en människa. Sekvensen avslutas med rubriken ”En saga för vuxna?” Meningen avslutas således med ett frågetecken. Den utgör följaktligen en fråga och inte ett påstående!!! Skolverket utelämnar frågetecknet, och begår därmed ett synnerligen allvarligt fel.Den sida, som det anförda citat är hämtat från, utgör första sidan till en omfattande avdelning om universums, livets och människans utveckling. GIF-animationen utgör en inledning till ett avsnitt, som består av flera hundra (cirka) A4-sidors diskussion. Frågetecknet antyder att man i denna avdelning kommer att undersöka och diskutera de olika ursprungsteorierna. Meningen ”En saga för vuxna?” utgör således inte ett påstående, utan innebär att författaren frågar sig, ”Är evolutionen en saga för vuxna, eller är den en vetenskaplig sanning?”. Och sedan försöker svara på detta. Det är anmärkningsvärt att Skolverket kan missa en så viktig distinktion. Genom att utelämna frågetecknet och inte nämna det sammanhang som citatet är hämtat från (dvs att det utgör inledningen till en flera hundra sidor lång vetenskaplig och filosofisk diskussion om evolutionen, där t ex mängder av nobelpristagare citeras), ger man intrycket av att Krister Renard kategoriskt avvisar evolutionen enbart utifrån sin fanatiska, fundamentalistiska bokstavstro. Detta är ytterst allvarligt med tanke på att man i en rapport från en statlig myndighet förväntas agera med objektivitet och oväld.
c. För det tredje tar inte Krister Renard totalt avstånd från evolutionsteorin, vilket klart framgår om man läser igenom alla hans sidor. Han erkänner att evolutionen förmodligen kan åstadkomma stora förändringar av en art och också skapa nya arter (mikroevolution). Han tar också upp universums ålder och accepterar i princip de vetenskapliga dateringarna. Däremot ifrågasätter han om det verkligen är hundraprocentigt klarlagt att de idag kända evolutionsmekanismerna (slump och kända naturlagar) är i stånd att skapa något så komplext som människan, utifrån en primitiv, encellig organism. Detta kan inte anses vara hundraprocentigt bevisat rent vetenskapligt. Vetenskap handlar ju inte om absoluta sanningar, utan innebär kunskap under utveckling. Nog måste det vara tillåtet att komma med vetenskaplig kritik mot varje vetenskaplig teori, inkluderande evolutionsteorin! Eller är denna teori höjd över varje form av kritik? I så fall uppfyller den inte Poppers definition av vetenskap (den är då inte falsifierbar).
Dessutom innefattar ursprungsfrågorna inte bara arternas utveckling, utan också universums och livets uppkomst, frågor som vi för närvarande knappast har något som helst svar på. Varför skulle man t ex inte få nämna att det finns nobelpristagare i fysik som tycker sig se en intelligens bakom universum?! Nog måste det också vara tillåtet att på en privat hemsida påpeka att läroböckernas trosvissa och förenklade förklaringar av alltings ursprung har mycket stora brister, utan att man för den skull blir klassad som en samhällsfara eller som en olämplig lärare.
Huruvida Renards synpunkter på evolutionen är vetenskapligt korrekta eller ej, saknar relevans i sammanhanget. På ett privat diskussionsforum måste det vara tillåtet att ha fel.
För balansens skull kan nämnas att Krister Renard har skrivit en universitetslärobok i kvantmekanik och relativitetsteori, Den Moderna Fysikens Grunder — från mikrokosmos till makrokosmos, utgiven av vårt största läromedelsförlag för högskolelitteratur (Studentlitteratur). Detta talar starkt för att han är väl insatt i den moderna vetenskapens tänkesätt och metoder.
2. Man citerar också en annan sida på Krister Renards Internetsajt, där denne diskuterar frihet kontra ansvar med anledning av Skolverkets inspektion av Livets Ords Kristna Gymnasium. Citatet är hämtat från http://gluefox.com/min/kontr/frih.htm (Bilaga 4). Detta citat stämmer inte heller med texten på hemsidan. I Skolverkets Rapport (Bilaga 1, sid 34) lyder det:
Det är som sagt en konstig värld vi lever i. Man undrar vilken typ av skola och därmed samhälle Skolverket arbetar för? Visst är det bra med frihet, men frihet är något som också kräver ett ansvar. Ett ansvar som man inte är kapabel att ta i alla svåra frågor när man är barn eller ungdom. Barn och ungdomar behöver klara gränser.
I originaltexten på hemsidan står:
Det är som sagt en märklig värld vi lever i. Man kan undra vilken typ av skola, och därmed samhälle, som massmedia, intellektuella och åtskilliga politiker arbetar för? Visst är det bra med frihet, men frihet är något som också kräver ett ansvar (någon i USA föreslog att det nu var dags att bygga "a statue of Responsibility" som komplement till Frihetsgudinnan). Ett ansvar som man inte är kapabel att ta i alla svåra frågor när man är barn eller ungdom. Barn och ungdomar behöver regler och klara gränser.
Skolverket finns överhuvudtaget inte nämnd i originaltexten på hemsidan. Den talar i stället om samhällsdebatten och i vilken riktning den pekar. Nu kanske detta inte har så stor betydelse i sammanhanget. Det kan ju också vara så att hemsidan ändrats sedan Skolverket besökte den. Citatet kan eventuellt också vara hämtat ur ett mail som Krister Renard skrev till Ulf Lindberg på Skolverket (detta mail diskuteras längre fram). Där står bl a ”Vad är det för framtida samhälle som Skolverket i så fall eftersträvar?". Men denna text finns inte på hemsidan, vilket påstås. Nåja, egentligen spelar detta ingen väsentlig roll.
Men vad värre är, man ställer texten på Krister Renards hemsida mot läroplanen, när den senare säger ”De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever.” Skolverket kommenterar citatet från hemsidan på följande sätt (Bilaga 1 sid 34), ”Han ifrågasätter de värderingar som är centrala för skollag, läroplaner och nationella kursplaner.” Man antyder alltså att Krister Renard inte accepterar de demokratiska principerna, eller i varje fall är kritisk till dem. Något som innebär en grov förvanskning av texten, och framför allt textens mening. Även det citerade avsnittet ur läroplanen talar ju om att ta ansvar. Att dra de slutsatser Skolverket drar, tyder på att man antingen bara ögnat igenom texten mycket slarvigt, eller också att man har svårigheter att förstå vanlig svenska. Skolverkets påstående är så felaktigt att det måste betraktas som kriminellt. Det använda citatet är lösryckt och ger en helt felaktig bild av den diskussion som Krister Renard för och de åsikter som denne har. Låt oss för fullständighetens skull citera vad han skriver om frihet och ansvar på den kritiserade sidan:
Vad är frihet? Problemet med frihet är att man visserligen är fri att välja, men... det finns en sak man inte kan välja, nämligen konsekvenserna av sina val. De är absoluta och kan inte väljas bort. Det är här ansvaret kommer in. Frågan är om en 14-åring (eller ännu yngre) är mogen att göra val som han eller hon sedan kommer att djupt ångra resten av livet? Alla, som har någon erfarenhet av barn och tonåringar, vet hur kortsiktiga och ansvarslösa de ibland kan vara. Kanske kommer de senare att förbanna den, som i den falska frihetens namn, tillät dem att välja, när de inte var mogna för det! Den personen har ju faktiskt indirekt förstört något i deras liv. Kanske behöver ungdomar regler som skyddar dem mot att kortsiktiga och omogna ställningstaganden får långsiktiga konsekvenser. Kanske är det ett oerhört svek mot unga människor, när vuxna av feghet eller möjligen ovishet låter ungdomar fatta beslut de inte är mogna att fatta.
För det första är det svårt att förstå vad Skolverket har att invända mot ovanstående. De flesta människor torde hålla med om det som sägs där. För det andra är det svårt att förstå på vad sätt detta innebär ett ifrågasättande av ”de värderingar som är centrala för skollag, läroplaner och nationella kursplaner”. Skolverket antyder, att enligt Krister Renards åsikt så skall att ”påverka, ta ansvar och vara delaktig” inte gälla alla elever. Hur kan man läsa ut detta ur texten? Något sådant påstår inte Krister Renard. Diskussionen handlar om att man som barn inte är kapabel att fatta vissa beslut som kanske kommer att påverka hela livet. Att t ex börja röka tidigt är något som de flesta sedan ångrar resten av livet, men kanske inte är kapabla att sluta med. Därför behöver barn och ungdomar klara gränser. Och därför finns det t ex lagstadgade åldersgränser för vissa saker. Även lagstiftaren menar således att ungdomar inte är mogna att ta fullt ansvar för alla sina handlingar och att därför deras frihet måste begränsas. När sedan barnen blir äldre och mognar, kan de och bör de ta alltmer ansvar, tills de så småningom får bära hela ansvaret för sina liv (men inte ens som vuxen har man total frihet att göra allt — även för vuxna finns absoluta gränser som beivras med tvångsmedel om de överskrids).
Om vuxenvärlden låter barn och ungdomar fatta beslut i frågor de inte är mogna att besluta om, frågor som kan få förödande konsekvenser för resten av deras liv om de väljer fel, innebär detta ett gigantiskt svek mot den unga generationen. Det kan ifrågasättas om den svenska skolan inte sviker ungdomar på denna punkt. Man har t ex totalt misslyckats med att skapa en väl fungerande studiemiljö, där kunskap respekteras och där ljudnivå etc i klassrummet är gynnsam för inlärning och annat skolarbete. Sann frihet är en frihet inom givna ramar. Frihet utan några som helst gränser är anarki och leder till kaos. Ordet ”disciplin” kommer för övrigt från latinets discere, som betyder ”att lära sig”. Disciplin är således den ordning som är nödvändigt för ett effektivt inlärande. Frihet innebär inte nödvändigtvis rätten att förstöra undervisningen för de studieintresserade eleverna (en frihet som alltför många studieomotiverade elever regelbundet tar sig). De studieintresserade eleverna vill å sin sida nämligen ha frihet till meningsfulla lektioner. Här står således två ”friheter” mot varandra. Båda kan inte uppfyllas samtidigt. Således måste friheten inskränkas för någon, vilket hur man än vänder på saken, innebär ett mått av tvång. Den frihet Skolverket i alltför hög grad verkar försvara, är ”friheten” för unga människor att förstöra sin egen framtid! Frågan är om denna typ av frihet verkligen utgör en sann frihet?!
Att framföra sådana åsikter, även om de innebär viss kritik mot Skolverket, kan väl knappast vara speciellt kontroversiellt eller anmärkningsvärt. Många seriösa bedömare har framfört synnerligen skarp kritik mot den svenska skolans brist på ordning och disciplin. Många lärare i den kommunala skolan, som är trötta på oacceptabel ljudnivå, kränkande tillmälen och elever som förstör lektionerna för de elever som vill lära sig något, har gång på gång i insändarspalter och i debattinlägg i lärartidningar etc kommit med liknande synpunkter, där de bl a efterlyst ökad disciplin och klarare gränser. Det stora antal lärare som flyr yrket talar också sitt tydliga språk. Samtidigt står Skolverket i det närmaste handfallet och försöker skylla ifrån sig, bl a på lärarkåren.
Självklart måste Skolverket kunna kritiseras, precis som alla andra institutioner i samhället. Många psykologer har dessutom precis samma syn som Krister Renard när det gäller klara gränser i uppfostran. I Aftonbladet den 2/8 2001 kunde man t ex på sidan 34 läsa en artikel med rubriken "Många föräldrar är alldeles för naiva". Underrubriken var "Tydliga gränser håller ungdomar borta från brott".
En fast uppfostran är bäst för att hålla tonåringar borta från kriminalitet. Det visar en skotsk undersökning på 4 300 unga. "Det låter rimligt. Många föräldrar är för naiva", säger Anna Torbjörnsson, psykolog som jobbat med unga sedan 1977. Forskare vid universitetet i Edinburgh har följt 4 300 unga i tjugo år. Det har visat sig att föräldrarnas uppfostringsmetoder hade stor betydelse för om de unga började ägna sig åt brottslighet och droger eller inte, skriver The Independent. Enligt studien är den bästa uppfostringsmetoden att vara bestämd och ha fasta grundregler.
Avfärdar således Skolverket totalt ovanstående synpunkter från professionella psykologer? Inte kan det väl vara förbjudet för en lärare att hysa, och på en privat hemsida framföra, åsikter om situationen i den svenska skolan?! Speciellt inte som dessa åsikter tydligen också delas av professionella psykologer! Den anförda diskussion strider dessutom inte på något sätt mot den svenska skolans värdegrund, läroplan eller skollag. Om man från Skolverkets sida hade orkat läsa igenom sidan ordentligt, hade man insett detta. Ingenting i Krister Renards diskussion motsäger den kombination av frihet och ansvar (för alla elever) som man också talar om i skolans värdegrund.
Men även om nu åsikterna på den kritiserade hemsidan till och med klart skulle strida mot den värdegrund som svenska skolan anses vila på (vilket de alltså inte gör), så måste detta vara tillåtet i en demokrati. Självklart måste en lärare, på en privat hemsida, som utgör ett allmänt diskussionsforum, ha rätt att kritisera till och med Skolverket och dess ordningar och principer, så länge som vederbörande i sin professionella lärarutövning lojalt följer skolans läroplaner, skollag och värdegrund. I en demokrati döms man för sina handlingar och inte för sina åsikter. Tankepolis kanske fanns i George Orwells ”1984” eller Karin Boyes ”Kallocain”, men hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle. Eller gör det det?
Skulle svenska skolan och Skolverket vara höjda över varje form av kritik, vilket Skolverkets argumentering indirekt tycks antyda, utgör inte Sverige en verklig demokrati, utan i så fall har vi åsiktsdiktatur, något som bryter mot Sveriges Grundlag, Europakonventionen och FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Ovanstående föranleder frågan om Skolverket självt verkligen lever upp till de demokratiska principer man säger sig värna om. ”De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, ...” måste väl även omfatta lärare?! Och för att påverka måste man också ha rätt att argumentera! Och rätten att argumentera innebär definitionsmässigt att man måste vara tillåten att ifrågasätta och kritisera. Skolverket tycks själva kräva den absoluta lydnad och åsiktskontroll som man samtidigt felaktigt kritiserar kristna friskolor för att vilja ha.
Nu kommer Skolverket med all sannolikhet att försvara sig mot delar av ovanstående genom att anföra ett mail som Krister Renard efter inspektionen sände till en av Skolverkets inspektörer, Ulf Lindberg. Denne sade vid inspektionen att om skolans lärare hade några frågor eller kommentarer, var de välkomna att sända dem till honom. Vilket Krister Renard således gjorde. Det mail (bilaga 6) han sände avspeglar givetvis hans personliga åsikter. Ulf Lindberg besvarade mailet (bilaga 7) och sade där bl a, ”...kommer självklart att se till att Skolverket väger in dina synpunkter i den mån de är relevanta för bedömningen av skolans fortsatta godkännande och/eller bidragsberättigande”. Inget av detta kan emellertid berättiga Skolverket att använda Krister Renards privata åsikter för att bedöma Livets Ords Kristna Skolor. Skolverkets inspektion av Livets Ords Skolor handlar inte om Krister Renards privata åsikter, även om dessa uttryckts i ett mail till Skolverket, utan om hur Livets Ords Kristna Skolor fungerar och i vad mån de uppfyller Läroplan, Skollag etc.
Art 10 p. 1 i Europakonventionen: Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.
RF 2 kap. 1 §: Varje medborgare är mot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
Olof Palme: Människovärde är rätten att kritisera och uttrycka sina åsikter. Människovärde är rätten att tillsammans med andra forma framtiden.
Punkt a) och b) ovan borde vara synnerligen viktiga att utreda ur principiell synpunkt. Enligt min mening handlar det här om mycket viktiga demokratiska principer som åsidosätts genom Skolverkets agerande.
Det verkar troligt att citatet är hämtat från Skolverkets rapport, eftersom det tidigare omtalade frågetecknet saknas. Här framställs således Krister Renard på framträdande plats, i en av Sveriges ledande morgontidningar, såsom okunnig och fanatisk. Att Krister Renard inte nämns vid namn, vare sig i Skolverkets rapport eller i ovanstående artikel, gör inte frågan om förtal mindre aktuell. I rapporten skriver man (Bilaga 1, sid 34) ” eftersom skolans fysiklärare så tydligt tar avstånd från evolutionsteorin”. Skolan har bara en fysiklärare, varför det är mycket lätt att identifiera denne.
Uppsala den 5/7 2002
Bilagor:
1. Skolverkets Rapport ”TILLSYN ÖVER UTBILDNINGEN VID STIFTELSEN
LIVETS ORDS SKOLOR I UPPSALA KOMMUN” — Dnr 54-2001:3136
2. Beslut rörande ”Genomförd tillsyn över utbildningen vid stiftelsen Livets Ords skolor i Uppsala kommun” — Dnr 54-2001:3136
3. Första sidan om skapelse och evolution på Krister Renards hemsida http://gluefox.com/min/skap.htm
4. ”Frihet?” hämtad från Krister Renards hemsida http://gluefox.com/min/kontr/frih.htm
5. ”Skolverket och skapelsetron” ur UNT (Uppsala Nya Tidning) 21/1 2002
6. Mail från Krister Renard till Ulf Lindberg på Skolverket
7. Mail från Ulf Lindberg på Skolverket till Krister Renard (svar på det i 6. nämnda mailet)