"Godhet utan vishet och utan
gränser är bara en annan
form av ondska."
(John Paterson)

"Det är synd att 99% av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(okänd)

"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)

"Outbildade idioter utgör inte
något större problem.
Välutbildade och intelligenta idioter
är däremot fullständigt livsfarliga.
De kan förstöra ett helt land på
nolltid."
(Okänd)

"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)

"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(hört på Axesskanalen)

"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)

"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)

Senast ändrad: 2019 12 13 18:03

Hur den tidiga Kyrkan gav upphov till dagens MÄRKLIGA européer (WEIRD Europeans)

 

I tidskriftens Science nyhetsbrev 7/11 2019 fanns en artikel med ovanstående rubrik. I denna artikel sammanfattar man helt nya forskningsrön beträffande ursprunget till dagens Västerländska-Europeiska kultur. En kultur som på goda grunder kan betraktas som historiens hittills mest framgångsrika kultur. Artikeln utgjorde ett referat av en nyligen publicerad forskningsrapport.

Artikeln inleds med en sammanfattning av ett kyrkomöte i september år 506 e Kr i södra Frankrike. Där hade ett antal höga präster, i vad som senare skulle bli den Katolska Kyrkan, samlats med avsikt att stifta lagar för den "Kristna Världen". Bl a så förbjöds präster att besöka ensamstående kvinnor (kanske förståeligt med tanke på celibatet). Men det viktigaste, enligt artikeln, var de lagar som handlade om vem som fick gifta sig med vem. Den mest avgörande lagen för Europas framtid var, menar man, en lag som säger att kristna inte får gifta sig med någon närmare i släkt än "tredje kusin".

Kusin vet alla vad det är (barn till föräldrarnas syskon). Andrakusiner (på svenska sysslingar eller tremänningar) är barn till föräldrarnas kusiner. Dessa två kategorier förbjöds således att gifta sig med varandra (givetvis förbjöds också syskon att gifta sig med varandra, men detta har ju varit tabu i så gott som alla kulturer). Tredjekusiner som alltså, enligt den nya lagen, var de närmaste släktingar som fick ingå äktenskap, är barn till föräldrarnas andrakusiner.

En intervjuad forskare säger om den refererade forskningsrapporten, "Om författarna har rätt, eller ens är i närheten av att ha rätt, kunde det inte vara större... Vad de [författarna till den refererade artikeln] ger, är en förklaring till uppkomsten av demokratiska institutioner, av individualismen i Västvärlden".

Jag citerar från artikeln:

Kyrkans tidiga bannlysning av incest och kusinäktenskap, säger forskarna, försvagade de nära släktskapsstrukturer vilka tidigare hade definierat Europas befolkningar och fostrade fram nya drag av oberoende, nonkonformism och en villighet att arbeta med främlingar. Och när Kyrkans inflytande spreds, blommade dessa kvaliteter ut till en uppsättning psykologiska drag, gemensamma idag för alla industrialiserade nationer, menar de.

Vidare skriver man:

Före medeltiden var Europa likt andra agrara samhällen runt om i världen. Utvidgade släktskapsnätverk var det klister som höll samman allt. Att odla spannmål och försvara mark krävde samarbete och att gifta sig med kusiner var ett enkelt sätt att få detta, förklarar antropologen vid Harvard University, Joseph Henrich, som är medarbetare i forskningsrapporten. Kusinäktenskap var t o m något som uppmuntrades, eftersom dessa höll rikedomen koncentrerad inom framgångsrika familjer.
Den del av bröllopsceremonin där prästen frågar, "Har någon här närvarande någonting att invända mot detta äktenskap" går tillbaka till att man i den tidiga Kyrkan frågade, "Känner någon här till om dessa två är kusiner?", säger Henrich.
Utifrån antagandet att mer tid tillbringad under Kyrkans styre skulle inprägla dessa värderingar djupare, jämförde forskarna psykologiska och släktskapsstrukturella drag hos vår tids populationer med den tid deras förfäder tillbringat under romerskt-katolskt styre. Forskarna byggde en enorm databas utifrån historiska dokument gällande kyrkligt inflytande på alla världens nationer, från och med första århundradet [e Kr] fram till år 1500, när de europeiska länderna hade blivit nästan helt kristnade.
Därefter undersökte man antropologiska data för att tilldela var och en av världens större etnolinguistiska grupper ett numeriskt värde när det gäller släkskapsintensitet [dvs ett mått på hur stark klankultur man har]. Värdet baserades på dokumenterade siffror gällande kusinäktenskap, polygami och andra faktorer. Slutligen tittade man på dussintals studier, vilka använder allmänt accepterade psykologiska mått, såsom World Value Survey, för att bestämma nivåer hos vår tids populationer gällande egenskaper som individualism, kreativitet, nonkonformism, lydnad och förtroende inom och utom gruppen Två av de mer oortodoxa måtten på lydnad och förtroende utanför [den egna] gruppen var t ex obetalda parkeringsböter utfärdade för diplomater inom FN och deltagande i blodgivarkampanjer.
World Value Survey är ett globalt nätverk av framstående forskare i samhällsvetenskapliga ämnen, vilka studerar värderingar och hur dessa påverkar olika samhällens sociala och politiska liv. I slutet av denna blogg visar jag ett diagram som gjorts av World Value Survey och resonerar kring detta (av detta diagram framgår hur extremt Sverige är när det gäller vissa värderingar).
När man plottade dessa parametrar mot varandra, fann man att ju längre en population befunnit sig under inflytande av den Romersk-Katolska Kyrkan, desto lägre var klanfaktorn, vilket innebär lägre grad av kusinäktenskap och polygami och lösare familje- och klanstrukturer. Och när klanfaktorn minskar blir en viss uppsättning egenskaper mer framträdande, inkluderande individualism, nonkonformism och villighet att lita på och hjälpa främlingar, rapporterar forskarna idag i Science.
De egenskaper som identifierats i studien kan också ha banat vägen för demokratiskt styre. "Man behöver ett medborgarsamhälle [ett samhälle där man har minst lika mycket eller mer lojalitet mot samhället än mot klanen] för att upprätthålla demokrati, och det vi belyser i vår artikel är, tror jag, en föregångare till vårt medborgarsamhälle", säger medförfattaren Jonathan Schulz, en ekonom vid George Mason University i Fairfax, Virginia. "Det handlar om individualistiska människor som arbetar tillsammans och samarbetar över familjegränserna".

Forskarna kallar i sin rapport de moderna européerna för WEIRD (underliga, mystiska). Med detta menar de att européerna skiljer sig från andra folk och inte något negativt.

En intervjuad forskare (som inte själv varit involverad i projektet) säger, "Det här är saker som inte direkt dyker upp i ens tankar när man tänker på den Katolska Kyrkans inflytande [denna har väl snarare setts som en bromskloss för all positiv utveckling], vilket kanske förklarar varför ingen tidigare har kopplat kyrkans inflytande till uppkomsten av den västerländska befolkningens psykologi."

I flera artiklar på min hemsida diskuterar jag kristendomens inverkan på samhället och visar hur kristendomen skapar välstånd genom att den oerhört starkt betonar egenskaper som arbetsamhet, ärlighet, ansvar, barmhärtighet, rättvisa och kärlek till Sanningen. Jag har också visat att det inte är en slump att den moderna vetenskapen växte fram i det kristna Europa och sedan spred sig till andra delar av världen.

Den amerikanske biokemisten Gunther Stent skriver i sin bok Paradoxes of Progress:
...den västerländska vetenskapens metafysiska axiom — att fenomenen i naturen är analyserbara av det mänskliga förnuftet — har sina rationella rötter i tron på att universum är skapat av en rationell [förnuftig] Gud.
...För den monistiska doktrinen om ett ordnat universum, skapat av Gud, som verkar genom naturlagar, vilka förnuftet kan upptäcka, är också den metafysiska grunden för den västerländska vetenskapen.
Mycket talar således för att den judisk-kristna världsbilden har varit en direkt förutsättning för den moderna naturvetenskapens framväxt.

Artikeln i Science utgör ytterligare en pusselbit i denna kedja av indicier.

Ateisten kanske då invänder att Bibeln inte förbjuder kusinäktenskap, dvs kyrkans förbud mot detta har ingenting med kristendomen i sig att göra. I Nya Testamentet, som definierar kristen tro, nämns ingenting om vem man får och inte får gifta sig med. Det enda som sägs om äktenskapet, utifrån detta perspektiv, är att en kristen inte bör gifta sig med en icke kristen (eftersom man då kommer att ha fundamentalt olika syn på många viktiga saker, vilket kommer att leda till stora problem). I Gamla Testamentet så nämns flera fall av kusinäktenskap och detta var definitivt inte förbjudet inom den judiska kulturen. Så ytligt kan det kanske tyckas som att ateisten har rätt. Men det hela är betydligt mer komplicerat än så.

Judarna hade många regler för vem man fick och inte fick gifta sig med. Förbjudet var att gifta sig med sin syster, sin sons hustru, ett barnbarn, en broders hustru etc etc. Gällande kusiner fanns således inget förbud mot äktenskap. Går man tillbaka till Abrahams tid förekom även polygami. Bakom de regler som judarna hade fanns ofta goda skäl. En avliden mans bror uppmanades att gifta sig med änkan. Fanns ingen bror, kunde kvinnan gifta sig med sin farbror. Förklaringen var att om en kvinna blev ställd på bar backe (blev änka, föräldralös eller liknande) kunde hon bli omhändertagen på detta sätt (vid den här tiden hade kvinnor små möjligheter att försörja sig själva). Genom äktenskapet fick hon då en trygghet, som hon inte hade haft om hon bara varit ”inneboende”. I små isolerade grupper kan det också bli nödvändigt att gifta sig med kusiner, eftersom kanske alla i gruppen är kusiner eller syskon. I små grupper kan polygami vara nödvändigt om man vill att gruppen skall växa så snabbt som möjligt. En kvinna kan föda kanske ett barn om året medan en man i princip kan få hur många barn som helst per år (om han har tillgång till tillräckligt många kvinnor). Trots att många män dog i strid gjorde månggiftet att det inom gruppen kunde födas lika många barn som tidigare (under förutsättning att antalet kvinnor var oförändrat). De judiska reglerna var praktiska och avsedda för speciella situationer. När det judiska folket växte försvann månggifte ganska snart (eftersom det inte längre behövdes).

Den judiska religionens syn på kärlek mellan man och kvinna framgår tydligt i Höga Visan, vilken utgör en av världslitteraturens finaste kärleksskildringar. Månggifte och arrangerade kusinäktenskap är totalt oförenliga med den syn på relationen man/kvinna som målas upp där. Så även om kusinäktenskap och polygami tillämpades under vissa perioder av det judiska folkets historia, så kan detta mer ses som praktiska nödvändigheter i vissa, speciella situationer än som genuina uttryck för judendomen. Tror du mig inte, läs själv Höga Visan (du hittar den i Gamla Testamentet)!

En skillnad mellan judendom och kristendom är att judendomen är väldigt styrd av regler. Detta skapar trygghet och kontinuitet. Lagen är oerhört viktig för den judiska tron. Gamla Testamentet säger att Lagen, som var nedtecknad på tavlor av sten, var till för människor vars hjärtan var av sten (Hes 11:19), medan Guds vilja är att lagen i stället skall finnas nedskriven i människors hjärtan (Hes 8:10). Dvs att vi skall göra det som är rätt för att vi vill göra rätt och inte av fruktan för ett straff. En människa som lever nära Gud behöver inga lagtavlor, eftersom hon i sitt hjärta vet vad som är rätt och fel. Kristendomens starka betoning av personlig frihet och individens ansvar bidrog förmodligen till att ytterligare försvaga klansamhället. För den kristne finns en högre auktoritet än familjens äldste, nämligen Gud själv. En Gud som är gemensam för alla kristna, dvs som skapar både gemenskap mellan människor och individualism. Båda viktiga faktorer i ett demokratiskt samhälle. Dessutom, för den moderna demokratins framväxt, har med all säkerhet kristendomens klara deklaration av alla människors lika värde varit ännu en avgörande faktor.

En annan, viktig aspekt på ämnet är kusinäktenskapens negativa genetiska effekt (detta är antagligen ett alltför känsligt ämne för att tas upp i Science — det skulle ju kunna leda till anklagelser om rasism). Enstaka kusinäktenskap har ingen större betydelse (annat än i undantagsfall). Därför är inte kusinäktenskap förbjudna i t ex Sverige (eftersom det är så ovanligt). Men i en kultur där kusinäktenskap är vanliga (ja nästan norm) och sker i generation efter generation, blir andelen barn som föds med genetiska skador avsevärd. Intelligenskvoten sjunker etc. Kusinäktenskap är mycket vanliga i muslimvärlden (t ex så är 70 procent av äktenskapen i Saudiarabien kusinäktenskap). Enligt en artikel på BBC News så är 55 procent av de pakistanier som bor i UK (Storbrittanien) gifta med kusiner. Utav alla barn som föds i UK så är 3 procent barn till pakistanska föräldrar. Samtidigt så är 33 procent av alla barn i UK som föds med grava genetiska missbildningar (fysiska eller psykiska, t ex förståndshandikapp) barn till pakistanska föräldrar. En grotesk överrepresentation med andra ord (ca 1000 procent)! När kusinäktenskap blir mer eller mindre norm är detta således en stor, stor negativ faktor för en kultur eller ett folk. Både medelintelligensen och hälsotillståndet försämras kraftigt.

Vi kan vara säkra på att de kyrkofäder som år 506 samlades i södra Frankrike för att stifta lagar för den kristna världen både bad och fastade inför denna viktiga uppgift. Även om vare sig Nya eller Gamla Testamentet förbjuder kusinäktenskap, så leddes dessa kyrkofäder tydligen till att förbjuda denna typ av äktenskap (och gick ett steg längre och förbjöd även äktenskap i nästa led). Exakt vad som ledde dem till detta beslut vet vi inte. Det kan ha varit Bibelns allmänna uppenbarelse, deras samvetens röst eller direkt ledning från Gud, eller en kombination av dessa faktorer. Oavsett vilket så visar artikeln i Science på kristendomens/Kyrkans stora betydelse när det gäller hur livet praktiskt skall levas för att skapa en så bra värld som möjligt. Kristendomen kan inte reduceras till ett slutet idologiskt system utan kopplingar till verkligheten. Kristendomen skapar helt enkelt en bättre värld ur många olika aspekter. Vilket vi också förväntar oss — om den är sann! Eller omvänt — kristendomens förmåga att skapa en bättre värld utgör ett starkt argument för att den är sann!

Du kan läsa mer om kristen tro i:
Finns det någon absolut sanning, eller är sanningen bara en åsikt?

© Krister Renard